Flerspråkigt Finland behöver en tydlig språkpolitik

Den internationella översättardagen firas årligen kring Hieronymusdagen. (Bilden från SKTL:s tweet)
Den internationella översättardagen firas årligen kring Hieronymusdagen. (Bilden från SKTL:s tweet)
4.10.2018

Språkpolitiken i Finland saknar mål och styrning. Resultatet är ett försämrat språkklimat. Språkpolitik var ett av de teman som diskuterades under en konferens som översättarorganisationerna i Finland arrangerade med anledning av den internationella översättardagen.

Den internationella översättardagen firas årligen kring Hieronymusdagen den 30 september, eftersom han är översättarnas skyddshelgon. Huvudtemat i år är översättningens roll i bevarandet av kulturarvet, vilket är en del av EU:s världsarvsprogram år 2018. Konferensen ordnades av Finlands översättar- och tolkförbund SKTL ry och Översättarbranschens experter KAJ rf. Den var dessutom en förberedelse inför nästa år som är det internationella året för ursprungsspråk.

Behövs språkpolitik i Finland?

Diskussionen inleddes av tre sakkunniga som gav sin synvinkel på språkpolitik, Anne Kirste Aikio från Sametinget, Robin Harms från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Katri Seppälä från Sanastokeskus TSK ry.

Frågan var huruvida vi behöver språkpolitik Finland, vilket ledde till en diskussion om vad man anser vara språkpolitik. Det visade sig att man kan definiera det på flera sätt beroende på infallsvinkel.

Harms talade om språkliga rättigheter, demokrati och om myndigheters oavsiktliga diskriminering, som ofta beror på ren brist på förståelse eller resurser.

– Hela 36 procent av de språkliga diskrimineringsbrotten som byrån behandlat gäller kommuner, sade Harms.

Aikio talade för minoritetsspråkens och i synnerhet de samiska folkens rättigheter i Finland och jämförde med de övriga nordiska länderna.

– Det finns en diskrepans mellan principer och normer och hur de förverkligas, påpekade Aikio och efterlyste konkreta språkpolitiska verktyg och resurser.

Seppälä inledde med att tala om vikten av en enhetlig terminologi som verktyg i utvecklandet av servicen och framför allt i digitaliseringen. Därför är terminologiarbete också på finska språkpolitiskt viktigt.

– Vi måste ha gemensamma begrepp och termer för att förstå varandra, sade Seppälä.

Utmanande språkklimat

I paneldiskussionen som följde deltog Päivi Kuusi från Helsingfors universitet och Milla Ovaska från Esbo stad. Diskussionen var livlig och gav nya insikter om språkpolitiken som förs och hur den borde föras.

Ovaska utmanade städer och kommuner att öka flerspråkigheten på arbetsplatserna.

– Den procentuella andelen anställda med annan språkbakgrund borde motsvara språkfördelningen i kommunen, sade Ovaska.

 

 

Harms lyfte fram det försämrade språkklimatet i Finland och påtalade bristen på ambitiösa mål och styrning. Redan Olof Palme sade att politik är vilja och ledarskap – språkpolitiken saknar ledarskap.

– Utan ledarskap ger man fritt spelrum åt populistiska tendenser.

Befolkningen i Finland blir allt mer flerspråkig, vilket kräver en aktiv språkpolitik. Aikio lyfte fram att samerna alltid verkat i en gränsöverskridande språkmiljö och att alla minoritetsspråk vinner på att Finland blir mer flerspråkigt.

– Flerspråkighet hotar inte minoritetsspråken.

Seppälä tillade att internationellt sett är också finskan ett minoritetsspråk som man behöver värna om.

Språkpolitik i vardagen

Ordförrådet utvecklas inte enligt Aikio om man talar sitt språk endast hemma.  Minoritetsspråken behöver för sin livskraft konkret stöd i vardagen i form av studiematerial och kulturgärningar.

För att språkanvändarna ska uppleva sig vara jämställda i samhället måste de kunna delta i samhället på sitt eget språk till exempel i kontakten med myndigheter. I dagens läge finns det sällan beredskap att ta emot förfrågningar på främmande språk.

Att tala sitt eget språk utanför hemmet är också ett politiskt val. Det är enligt Språkbarometern något alla inte vågar i dagens språkklimat.

Panelen kom fram till att mycket ännu återstår att göra på den fronten. Robin Harms knöt samman dagens diskussion med att språkliga rättigheter är en förutsättning för övriga samhälleliga rättigheter.

Michaela Sundholm och Sandra Schalin
översättare vid Kommunförbundet.

Mera om Finlands översättar- och tolkförbund SKTL  här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här