Ett internationellt Finland

4.11.2014

Finland har på kort tid blivit betydligt mer internationellt än förr. Folk flyttar hit av väldigt olika orsaker. Invandrarnas etniska, kulturella, och religiösa bakgrund varierar. En del av invandrarna integreras utan problem, medan en del har betydligt större svårigheter att anpassa sig till det finländska samhället.

I Finland finns det många unga invandrare som klarar sig bra i samhället och som även tagit sig in i arbetslivet. Invandrare som vill arbeta och leva laglydigt måste vara välkomna oberoende av etnisk bakgrund. En gemensam faktor för de invandrare som klarar sig bäst i Finland är att de ofta själva tar initiativ när de anpassar sig till sitt nya hemland.
Invandrarunga integreras ofta via hobbyer, som till exempel idrott, musik, eller samhällsaktivitet. 
I synnerhet fotbollsklubbarna har gjort ett strålande arbete när de har erbjudit unga invandrare ett sätt att hitta vänner och få en känsla av att lyckas med något.

Samtidigt är det viktigt att notera att risken för att invandrarunga marginaliseras är mycket större än för infödda finländare. Var fjärde marginaliserad ungdom har invandrarbakgrund. Av de ungdomar med ett främmande språk som modersmål och som endast går grundskolan blir var tredje individ marginaliserad, medan det bland den övriga befolkningen endast är var åttonde.
Ju mer avlägsen kultur en invandrare kommer ifrån, desto mer sannolikt är det att individen får problem att anpassa sig. Svårigheterna kan bero på att man är tvungen att lära sig ett främmande språk och en främmande kultur, samt en känsla av utanförskap. I de europeiska länder där det finns en större andel invandrare har de sociala problemen lett till våldsamheter och upplopp 
i förorterna.

Bland unga med invandrarbakgrund löper kvinnor en relativt sett större risk att marginaliseras än infödda finländare. 35 procent av de marginaliserade med helt och hållet finländsk bakgrund är kvinnor, medan motsvarande siffra bland invandrare är 39 procent. Marginalisering är ändå betydligt mer allmänt bland män än kvinnor både när det gäller infödda finländare och invandrare.

I invandringspolitiken borde man i högre grad notera att det inte är problemfritt att integrera dem som kommer från en mer avlägsen kultur. Det är en fördel både för Finland och för invandrarna att de som flyttar hit faktiskt blir en del av samhället.
Största delen av invandringen till Finland riktar sig till städerna och i synnerhet till huvudstadsregionen. Det här betyder att förebyggandet av marginalisering i Helsingfors har en direkt koppling till invandring. Det måste uppmärksammas både i åtgärderna för att förebygga marginalisering samt i valet av invandringspolitik.

FATBARDHE HETEMAJ (Saml)
är medlem 
av stadsfullmäktige 
i Helsingfors.

Kolumnen ursprungligen publicerad i Fikt 8/2014

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här