Demokrati under hot? Med betoning på frågetecknet

Bokens omslag och tankesmedjan Magmas chef Nils Erik Forsgård (vänster) och minister Pär Stenbäck (höger).
Bokens omslag och tankesmedjan Magmas chef Nils Erik Forsgård (vänster) och minister Pär Stenbäck (höger).
28.9.2018

Är demokratin som styrelseform i djup kris? Behöver vi en demokratiminister och hur får vi unga att rösta? Kristecken finns, men läget är inte akut.

Under boksläppet på onsdagen i Helsingfors presenterade minister Pär Stenbäck sin nya bok ”Demokrati under hot?” i form av ett samtal med med tankesmedjan Magmas Chef Nils Erik Forsgård.

Stenbäck börjar med att klargöra att han inte är en av pessimisterna i debatten om demokratins framtid. Han är noggrann med att betona frågetecknet i bokens titel, som är ett ärligt konstaterande.

Det han kallar ”en alarmistisk trend i demokratidebatten” skriver han själv inte under, även om alarmismen klart dominerar den ström av litteratur som just nu flödar i Europa, med titlar som beskriver demokratins och det västerländska samhällets undergång.

Känslor över fakta

Hotet – hur akut det än må vara – är den allmäna förändringen i väljarnas beteende. Människor röstar i allt högre utsträckning inte på basen av fakta, utan känslor och vem de identifierar sig med. Det är i kölvattnet av denna utveckling som populismen kommit att florera.

En bakomliggande orsak anser Stenbäck vara kvävandet av nationalismen under 1900-talet. Dagens demokrati ger inget utrymme för känslor och har på så sätt banat väg för populism.

Stenbäck kommer med ett antal reformförslag för att stärka demokratin i Finland.

Ett är att inrätta en demokratiminister, underställd undervisningsministeriet. Det behövs demokratifostran i skolorna, eftersom speciellt ungdomar håller på att förlora intresset för politik. Deras förtroende för politiker har sjunkit och de upplever att röstning inte är ett effektivt sätt att få sin röst hörd.

Ett annat förslag är att ge 17-åringar rösträtt, förutsatt att de avklarar av ett prov.

Minoritetsregeringar är bra, folkomröstningar dåliga

Medborgarinitiativet, som blev ett tillägg i den finländska representativa demokratin 2012, ser Stenbäck som ett ytterst positivt verktyg för demokratin. Han skulle dock vilja se kravet på underskrifter fördubblas till 100 000, inte för att försvåra processen, utan för att öka dess legitimitet.

Folkomröstningar ser han som enbart dåliga, rentav farliga. De riskerar att gå emot vad han kallar ”det nationella intresset”, eftersom få frågor kan reduceras till ja-eller-nej-frågor. Som skräckexempel nämner han Brexit-omröstningen.

 Minoritetsregeringar innebär äkta parlamentarism. De behövs för att stärka legitimiteten i regeringens arbete, menar Stenbäck, och riktar blicken mot Sverige, där minoritetsregeringarna varit allt annat än svaga och där valdeltagandet är högt.

En minoritetsregering är tvungen att förhandla över partigränserna för att regera, vilket stärker demokratin.

EU måste hitta nya lösningar

Till slut leds samtalet in på europeisk nivå. Det så kallade ”demokratiska underskottet” har alltid utgjort kärnan i den kritik som riktats mot den överstatliga struktur EU har.

Stenbäck säger att EU i dag är en hybrid mellan en förbundsstat och en internationell organisation. En organisation är per definition icke-demokratisk, och därför präglas EU fortsättningsvis av legitimitetsbrist.

EU har till exempel inte kommit fram till någon bra lösning gällande migrationsfrågan, lyfter Stenbäck fram.

Han anser också att de nordiska staterna bör framstå som goda demokratiska exempel i världen.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här