Cementerade könsmönster i kommunerna

7.3.2016

Den traditionella könsfördelningen i kommunledningen lever kvar. Ju högre upp i ledningen desto mindre är andelen kvinnor.  Jämställdhetsarbetet i Finland  har stagnerat. – Just nu känns allt det jämställdhetsjobb som vi kvinnor gjort i åratal som bortblåst, säger Eva Biaudet, ordförande för Kvinnoorganisationernas centralförbund.

Det är fortfarande männen som styr i kommunerna, visar Kommuntorgets granskning av svensk- och tvåspråkiga kommuner.  69 procent av de högsta kommunala beslutsfattarna är män. Akademilektorn Sari Pikkala vid Åbo Akademi som forskat i jämställdhetsfrågor säger att utvecklingen gått långsamt framåt.

– Dessvärre gäller fortfarande den gamla visdomen om att ju högre upp i ledningen vi rör oss desto mindre är andelen kvinnor.

Däremot är drygt hälften av de kommunalt anställda sakkunniga, varav nästan 80 procent är kvinnor. Kvinnorna är i dominans på chefsposterna inom dagvården och socialsektorn. Men de styrs av vad de högsta beslutsfattarna bestämmer, d.v.s. främst männen.

Pikkala bedömer att medvetenheten om jämställdhetsfrågor aldrig varit särskilt hög i Finland i jämförelse med till exempel Sverige.

– Jämställdheten blir allt mer osynlig. Jämställdhet är inte en fråga som diskuteras och hålls framme på agendan i Finland. Det råder en falsk medvetenhet där man fokuserat vid de framgångar vi någon gång haft i internationell jämförelse.  Den utvecklingen har stagnerat. Frågan måste hela tiden hållas på agendan, säger Pikkala.

I Svenskfinland ser jämställdheten något bättre ut  i jämförelse med hela landet. Det här tror Pikkala kan bero på att det finns en större påverkan från Sverige där jämställdhetsfrågor diskuteras betydligt mer.

Enligt Pikkala är en förklaring till att vi ser en tillbakagång i frågan om jämställdhet det allmänna samhällsklimatet  som har blivit mer konservativt.

– Ett uttryck för det förändrade klimatet är frammarschen av de populistiska partierna. De är ju inte kända för att driva jämställdhetsfrågor.

Pikkala betonar också partiernas roll när det gäller att främja jämställdheten.

– Partierna är portvakter när det gäller val av personer till ordförandeposter och  i rekryteringen av förtroendevalda.

Pikkala Sari

Redskap för att jobba för jämliket

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.  Det är i vardagen som jämställdhet – och ojämställdhet skapas. Därför kan kommunerna och landskapen i och med sin närhet till invånarna direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får en verklig effekt i människors vardag.

CEMR, som är en takorganisation för kommunala centralorganisationer i de europeiska länderna, kartlägger för tillfället jämställdheten i de europeiska kommunerna. Av Finlands 313 kommuner har  18 kommuner och två landskapsförbund skrivit under CEMR-deklarationen om jämställdhet på lokal nivå. Kommunförbundets styrelse har två gånger uppmanat alla kommuner att underteckna den. Men att skriva under en deklaration och i praktiken förverkliga jämställdhet är skilda saker.

Lyckas kommunerna i Finland förverkliga jämställdheten bra i europeisk jämförelse?

– Tyvärr, inte. De stora städerna har godkänt stadgan för deklarationen, men avgörande är vad som görs efter att man undertecknat deklarationen. Hos de kommuner som har undertecknat stadgan som utarbetats av CEMR uteblir genomförandet lätt. Vanda och Helsingfors är föregångare, säger Sinikka Mikola, sakkunnig i jämställdhetsfrågor vid Kommunförbundet.

2016-03-kvinnodagen-sinikka-300x281

Lagom till kvinnodagen har CEMR lanserat ett stödverktyg som hjälper kommunerna att förverkliga  de jämställdhetsmål som utarbetats av CEMR. Kommunerna kan också utvärdera sin verksamhet och ytterligare förbättra sitt eget jämställdhetsarbete. Men räcker det här?

Ett problem enligt Mikola är att kommunerna i allmänhet inte reserverar tillräckligt resurser för att förverkliga jämställdhetsplanen.

– Man får inget till stånd utan resurser. Att främja jämställdhet är ett jobb som inte sker av sig själv,  säger hon.

Sari Pikkala ser det som positivt att en del kommuner visar en vilja att uppmärksamma jämställdheten genom att skriva under deklarationen.

– Men i och med att det inte finns några sanktioner ifall man inte uppfyller målen är det svårt att bedöma om det ger faktiska resultat. Den enda vägen att gå är att medvetandegöra frågan och ständigt påminna om att jämställdheten måste genomsyra alla nivåer och alla beslut. Det finns en allmän uppfattning om att vi har uppnått jämställdhet, vilket ingalunda stämmer, säger Pikkala.

evabiaudet

”Allt jobb som bortblåst”

Riksdagsledamot Eva Biaudet är ordförande för Kvinnoorganisationernas Centralförbund. Hon tycker att CEMR-deklarationen är jättebra och ser det som positivt att flera kommuner undertecknat den. Men:  –Egentligen undertecknar kommunerna något som redan lagen förpliktar myndigheterna till, det vill säga jobba för mänskliga rättigheter och följa internationell normer.

Nyligen undertecknade Finland också Istanbulkonventionen, den första internationella konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

– Det vore väldigt viktigt att kommunerna skulle se frågan som viktig och se till att kvinnors ställning blir en kommunal angelägenhet.

Biaudet anser att vi för tillfället ser en backlash vad gäller jämställdheten i Finland.

– Just nu känns allt det jämställdhetsjobb som vi kvinnor gjort i åratal som bortblåst. Det är jättedeprimerande och upprörande. Det är därför jag stigit på barrikaderna och åtagit mig ordförandeposten för Kvinnoorganisationernas centralförbund, säger Eva Biaudet.

Biaudet anser att fråga om jämställdhet är underordnad på den politiska agendan.

– Det här trots att det är både en rättighetsfråga och trots att all forskning visar att det är ekonomiskt dumt att motarbeta könsbaserat våld.

Jämställdheten på is

Regeringen Vanhanen II gav en jämställdhetsredogörelse [PDF] till riksdagen i vilken det bland annat poängteras att regeringen kan påverka löneutvecklingen i kommunerna via stadsandelssystemet. Syftet var att rätta till eftersläpningen i lönerna för de kvinnodominerade yrkesgrupperna. Det här var betydelsefullt med tanke på att 80 procent av de kommunalt anställda är kvinnor. Redogörelsens linjer sträcker sig fram till 2020 och en utvärdering om hur det gått ska ges i slutet av 2016. Hittills har den nya regeringens jämställdhetsprogram lyst med sin frånvaro.

När regeringen tillsattes förra våren uppmärksammades det att den saknade en jämställdhetsplan. I regeringsprogrammet nämndes jämställdhet med en mening: ”kvinnor och män redan är jämställda”.

Från social- och hälsovårdsministeriet uppger man att regeringens jämställdhetsprogram är under beredning och torde bli klart ”någon gång under våren”.

– Att vi saknar ett jämställdhetsprogram är symtomatiskt för den här mansdominerade regeringen. I diskussionerna om ekonomi känner man sig som kvinna inte inkluderad. Det första man gör är sparar på den subjektiva dagvårdsrätten, säger Biaudet.

Eva Biaudet var själv som ung riksdagsledamot med om att införa systemet med subjektiv dagvårdsrätt.

Precis som Pikkala tror Biaudet att utvecklingen stagnerat för att vi på många plan är mer jämställda än i andra länder och på de konservativa vindar som blåser i Europa.

– Det finns en koppling till att rasismen, kvinnohatet och diskrimineringen ökar. Det påverkar samhällsdiskussionen. Det är därför viktigt att de män som har ledande positioner aktivt bekämpar ojämställdhet, icke-diskriminering. Det sker inte automatiskt. De som inte tillhör den utsatta gruppen tenderar att inte märka att det finns ett problem. Man måste ha könsglasögon på sig i alla beslutsprocesser.

 

Fakta:

  • CEMR, en takorganisation för kommunala centralorganisationer i de europeiska länderna, kartlägger för tillfället jämställdheten i de europeiska kommunerna.
  • Sedan starten 2006 har deklarationen spridit sig över Europa, och har i dagsläget ca 1 513 undertecknare i 33 länder
  • I Finland har 18 kommuner och två landskapsförbund skrivit under CEMR-deklarationen om jämställdhet . Kommunförbundets styrelse har två gånger uppmanat alla kommuner att underteckna den.
  • Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Europas kommuner och regioner inbjuds att underteckna deklarationen, att offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen.
  • Läs deklarationen här
  • Den kommunala beslutsfattarens handbok om jämställdhet.
  • I EU:s nuvarande jämställdhetsstrategi anges fem prioriterade områden: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här