Stort sug efter stora svenska regioner

Foto: Johannes Jansson / norden.org
Foto: Johannes Jansson / norden.org
11.6.2015

Starka applåder bland politiker runt om i landet. Det blev reaktionen på regeringens utspel i våras om en regionreform. Men aktiv medverkan från staten är absolut nödvändig, framhåller tidigare regionutredare.

Förra gången rann det ut i sanden. Sverige skulle få sex–nio storregioner, tyckte en stor statlig utredning under ledning av landshövding Mats Svegfors för åtta år sedan. Efter år av intensiva diskussioner bland kommun- och landstingspolitiker blev det – ingenting.

Karta: SCB
Karta: SCB

Det berodde i hög grad på splittring inom den borgerliga regeringen. Det största regeringspartiet Moderaterna ville inte ha någon regionreform.

Men för några månader sedan lyfte den nya rödgröna regeringen frågan på nytt. Och den här gången tänker staten ta en aktiv del i processen. Två förhandlingspersoner kommer att utses av regeringen, har kommunminister ardalan shekarabi meddelat. Trycket på lokala och regionala politiker att komma fram till hur de nya regionerna ska se ut skärps kraftigt.

Beredskapen verkar god. Det var närmast jubel som mötte ministerns signaler. Många har väntat på en nystart för storregionbildandet, också inom de borgerliga partierna. Så nu är diskussionerna åter i full gång.

Dagens 21 landsting/regioner (Gotland är både kommun och egen region) samarbetar redan i dag inom sex större regioner. Dessa samarbeten ser på många håll ut att bli utgångspunkten för det grannlaga arbetet med att rita om Sverigekartan.

Så till exempel i landstinget Dalarna, enligt landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson (S). En kommande mellansvensk storregion skulle då bestå av Dalarna, Värmland, Örebro län, Västmanland, Gävleborg, Uppsala län och Sörmland. Flera företrädare för dessa landsdelar är inne på samma tankegång.

Lapptäckte

Varför större regioner? Svaren på den frågan är de samma som när Mats Svegfors utredde saken för snart tio år sedan. Sjukvården blir allt mer specialiserad och resurskrävande. Många av dagens landsting är för små för att klara kraven och behoven. Det handlar om välfärdens utveckling, men också om kollektivtrafik och infrastruktur.

Den nuvarande strukturen på regional nivå är ett lapptäcke. Två större regioner finns redan: Västra Götaland och Skåne. Båda är beredda att växa ytterligare och släppa in något eller några angränsande län/landsting (de statliga länen och de sekundärkommunala landstingen har samma geografiska gränser).

Men samtidigt finns pytteregionerna Gotland och Halland. Ja, de har faktiskt fått regionstatus, sedan några år tillbaka. Och ingen av dem är särskilt pigg på att ingå i ett större sammanhang, de tycker att de klarar sig bra som det är.

”Regional röra”

Faktum är att också en rad andra tidigare landsting får titulera sig regioner utan att de geografiska gränserna ändrats. Den rent faktiska förändringen är att dessa fått ta över diverse regionala utvecklingsfrågor från länsstyrelserna, vid sidan av de tidigare sjukvårdsuppgifterna.

Den luttrade utredaren Mats Svegfors har en osminkad beskrivning av hur det ser ut just nu på mellannivån mellan staten och kommunerna: ”Det är en sann regional röra vi åstadkommit!”

Då tänker han också på de olika statliga myndigheternas regionala indelning, till exempel polisen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Här finns en djungel av olika geografiska gränsdragningar.

Svegfors är positiv till det nya initiativet från regeringen, men understryker att staten måste ha en aktiv roll i regionbildningsprocessen för att det ska bli något. Att invänta initiativ underifrån är att punktera hela processen, enligt Svegfors.

Skulle det på nytt bli pannkaka av storregionerna är centralisering det enda alternativet, konstaterar han. Då kommer ett förstatligande av sjukvården att aktualiseras.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har hela tiden pläderat för större regioner med folkvalda parlament, och gläds därför åt att regeringen vill blåsa nytt liv
i reformen.

Stockholms län särfall

Målet är att nya regioner ska kunna bildas redan efter valet 2018. Från några håll har redan framförts att tiden kan vara för knapp. Och fortfarande finns en skepsis bland ledande företrädare för Moderaterna. Fem av dagens landsting/regioner leds av moderater, de övriga av socialdemokrater.

Stockholms läns landsting är ett specialfall. Befolkningsmässigt är det redan i särklass landets största, och den moderata ledningen är inte intresserad av någon utvidgning, samtidigt som några grannlandsting gärna skulle slå sig ihop med Stockholm.

Paradoxalt nog vill inte heller landets befolkningsmässigt allra minsta landsting ingå i någon större region. Vi pratar om Jämtland.

– Det finns fördelar med att vara liten, och vi samarbetar redan åt alla möjliga håll, bland annat med Norge, säger landstingsrådet Ann-Marie Johansson (S).

Så helt lätt blir det inte heller den här gången att lägga regionpusslet.

MAGNUS WREDE

Skribenten är redaktör på Dagens Samhälle.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här