Integrationen lyckas då det finns jobb

Sara Rudolfsson och Hans-Göran Johansson är stolta över att deras kommuner har lyckats bra i integrationen av flyktingar.
Sara Rudolfsson och Hans-Göran Johansson är stolta över att deras kommuner har lyckats bra i integrationen av flyktingar.
3.11.2015

Den lilla kommunen Olofström i Blekinge i Sverige har lyckats över förväntan med sin flyktingintegration.

– Mycket handlar om attityder. I Olofström ser de allra flesta invandringen som någonting positivt, säger kommunstyrelsens ordförande Sara Rudolfsson.

På några månader har invånarantalet i Olofström ökat från 12 900 till 13 100.

– Vi är tacksamma för alla nya invånare vi får, intygar Rudolfsson

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har undersökt hur kommunerna i Sverige lyckats integrera de nyanlända. Framgången varierar och Olofström hör till de kommuner som lyckats bra, trots att förutsättningarna där är sämre än i till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö.

SKL har granskat hur den lokala arbetsmarknaden och de nyanländas utbild-ningsnivå och språkkunskaper inverkar på integrationen.

– Vi vet också tittat på vistelsetiden. Ju längre de nyanlända har vistats på en ort desto bättre är förutsättningarna för en etablering, säger Björn Andersson, utredare SKL.

Integrationsarbetet i kommunerna diskuteras på många olika seminarier på Kvalitetsmässan i Göteborg som pågår denna vecka. Kvalitetsmässan är ett gigantiskt evenemang för Sveriges myndigheter, kommuner, landsting och regioner.

Den förväntade sysselsättningsgraden bland de nyanlända i Olofström (SKL talar i sin rapport om ”förväntad förvärvsfrekvens”) är 49,9 procent. I verklighetens Olofström är siffrorna betydligt bättre: 61,5 procent är etablerade och har ett jobb.

– Jobb ger integration. Därför jobbar kommunen aktivt med att få mänskorna ut i arbetslivet. Det gäller nyanlända, lika väl som handikappade eller svenskar, säger Sara Rudolfsson och påpekar att kommunen har en avgörande betydelse för hur väl integrationen lyckas.

Bland de kommuner som lyckats över förväntan i integreringen av nyanlända finns förutom Olofström även Gällivare i norra Sverige och Värnamo i Småland.

– Förra fredagen anlände 100 flyktingar med buss till Värnamo. På 24 timmar lyckades kommunen hitta logi, ordna med mat och kvällsaktiviteter för de nyanlända, berättar Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Värnamo.

Johansson ser inte ”kris och kaos” i flyktingkrisens fotspår.

– Tvärtom ser jag ett starkt civilsamhälle med frikyrkor, småföretagare och andra starka nätverk som ser det som naturligt att man hjälper varandra.

20 procent av de 33 000 invånarna i Värnamo är födda på annan ort än Värnamo. Olofström är mångkulturellt sedan 1960-talet när de stora invandrargrupperna kom Finland, Ungern och forna Jugoslavien. På 1990-talet kom Balkanflyktingarna.

– Det är mer regel än undantag i Olofström att folk talar med brytning, säger Sara Rudolfsson.

– Vi måste lyfta blicken och se bortom den akuta flyktingkrisen, understryker Milischia Rezai, politiskt sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartemtentet. Vi ska bygga långsiktiga lösningar och ta tillvara den kompentens som de nyanlända har. Många är akademiskt utbildade, andra har företagarbakgrund och ledarerfarenhet.