På Åland är kommundirektören ingen akvariefisk

4.2.2015

I ett par dagar har Barbara Heinonen axlat ansvaret som stadsdirektör i Mariehamn. Själv tror hon att man är aningen mindre i blickfånget som kommundirektör på Åland än på fastlanden. – De åländska politikerna är mer heldagspolitiker än lokalpolitikerna på fastlandet. Det betyder att kommundirketören inte är den enda som ska ha åsikter och inte heller den enda som ställs till svars om man är missnöjd.

Barbara Heinonen är för många känd som lokalpolitiker i Pargas. I sexton år var hon aktiv inom Pargaspolitiken, dels som stadsstyrelseordförande, dels som fullmäktigeordförande för SFP. Nu byts Pargas ut mot Mariehamn och lokalpolitiken mot tjänsten som stadsdirektör.

– Jag funderade länge på att söka tjänsten som stadsdirektör i Mariehamn, men det var först den sista dagen som jag lämnade in min ansökan. Jag minns att jag pratade med en bekant som uppmanade att ”sök nu bara”, berättar Heinonen.

Efter sin tid som aktiv Pargaspolitiker tog Heinonen en paus på ett par år från politiken och satsade på sitt jobb som häradsfogde. Det senaste året arbetade hon som förvaltningsfogde vid Riksfogdeämbetet.

– Men nu känns det bra att gå vidare och jag var också sugen på att testa vilket mitt marknadsvärde på kommunfältet är, säger Heinonen.

När den stora mår bra, mår den lilla bra

Heinonen tror att en av de största utmaningarna kommer att bli samarbetet mellan de 16 åländska kommunerna.

–  Jag kommer inte aktivt att driva några kommunreformer, men det är klart att det finns mycket synergieffekter av att samarbeta. Men man måste också komma ihåg att stora kommuner måste må bra för att mindre kommuner ska må bra, säger Heinonen, vars kommun Mariehamn är betydligt större än de andra kommunerna på Åland.

–  I ekonomiskt kärva tider kan inte de mindre grannkommunerna bara automatiskt tänka sig att de kan få köpa tjänster till självkostnadspris eller betala för t.ex. barnskyddsservice bara då de utnyttjar servicen. Det blir helt ohållbart för den större kommunen att upprätthålla servicen på det sättet.

De här tvisterna är Heinonen bekant med sedan sin tid i Pargas.

– Men det här är en problematik som är bekant på alla orter där man diskuterar eller genomför kommunsammanslagningar, både nationellt men säkert också globalt sett, säger Heinonen.

Lättare på Åland

Den senaste tiden har det varit mycket tal om hur utsatt man är som kommundirektör. I en kolumn i Åbo Underrättelser jämför forskaren Siv Sandberg synligheten i kommundirektörsjobbet med att vara en akvariefisk.

–  Jag tror det är lite lättare på Åland. Här är flera av politikerna heldagspolitiker, d.v.s. de sitter också med i lagtinget. Det innebär att de har mer tid att sätta sig in i och uttala sig om olika frågor. Kommundirektören behöver inte ensam vara ansiktet utåt.

–  På fastlandet är det annorlunda. Där har de flesta lokalpolitikerna också civila jobb, och få har möjlighet att jobba heltid med politiken på samma sätt, säger Heinonen.
Allra mest är Heinonen ändå förväntansfull inför det nya jobbet.

– Jag tycker om att arbeta med människor och trivs då den ena dagen inte är den andra lik. Jag är samhällsintresserad och så fascineras jag av att människor kan se så olika på samma saker. Därför tror jag att jag kommer trivas utmärkt på mitt nya jobb.