Torven visar att det finns vinnare och förlorare i klimatarbetet­ – professor Peter Lund deltar i virtuell kommun-konferens

En satsning på förnybar energi ingår i den omställningsstrategi som Finland behöver för att bli kolneutralt år 2035.
En satsning på förnybar energi ingår i den omställningsstrategi som Finland behöver för att bli kolneutralt år 2035. (Helen Ab, Roope Permanto)
6.5.2021

Kommunernas har en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen, säger Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto universitetet. Staten och EU anger ramarna, men det är i kommunerna som de konkreta klimatåtgärderna ska ske.

Som ett led i kampen mot klimatförändringen har Finland förbundit sig till att vara kolneutralt år 2035. Eftersom förbränningen av fossila bränslen så som olja, kol och torv är den största orsaken till att den globala temperaturen stiger, behöver världen en snabb omställning till förnybara energikällor.

Kommunerna är väsentliga aktörer i denna omställningsprocess. Många kommuner, bland annat de så kallade Hinku-kommunerna (kolneutrala kommuner) har satt upp egna, ambitiösa klimatmål.

Professor Peter Lund är en av talarna vid Kommunernas klimatkonferens i juni.

Vad ska de kommuner som fortfarande är i startgroparna i omställningsprocessen satsa på? Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto universitetet, nämner tre områden som det lönar sig att satsa på.

­– För det första, börja med att minska och effektivera energianvändningen i den bebyggda miljön, säger han.  

Uppvärmningen av byggnader är en verklig energislukare. I en vanlig finländsk stad går hälften av energin till att värma upp bostäder och byggnader.

– När det gäller uppvärmning kan man med relativt små åtgärder som förbättrar och effektiverar värmeekonomin nå mycket goda resultat. Kommunerna kan bli pionjärer i effektiv energiförbrukning i sina egna fastigheter. När det gäller det privata bostadsbeståndet har kommunerna stora möjligheter att påverka utvecklingen via rådgivning och tillståndsprocesser.

Fastighetsägarna kan bli ”prosumers”

Kommunerna kan satsa på biovärme, energipumpar, solpaneler, nollenergibyggnader med mera. De kommuner som har ett eget energiverk kan ingå förmånliga köp- och sälj-avtal med fastighetsägare som investerat i solenergi. När solpanelerna producerar ett överskott ska det vara möjligt för husägaren att sälja energin till kommunen – och vice versa när solpanelen inte täcker husägarnas behov.

– Fastighetsägarna blir det som man på engelska kallar ”prosumers”, producenter och konsumenter, säger Lund. För att trafiken ska löpa åt båda hållen krävs det förmånliga villkor.

Som andra åtgärd i den kommunala energiomställningen nämner Peter Lund trafiken. Omkring en fjärdedel av alla utsläpp i en stad härstammar fram trafiken ­– persontrafik och transporter.

– Här handlar åtgärderna mycket om hur kommunen arrangerar sitt trafiksystem. Satsar den på kollektivtrafik? Spårtrafik? Finns det cykelvägar och trottoarer?  Åtgärderna kan tyckas vara små, men för helheten är de väsentliga, säger han.

Omställningen ska vara rättvis

Peter Lunds tredje råd till kommunerna är att se till att de åtgärder som vidtas för att minska den globala uppvärmningen är rättvisa.

– Förändringarna kommer att bli stora och risken för polarisering och radikalisering är därför uppenbar, varnar han och nämner de gula västarnas protest i Frankrike för några år sedan, där upprinnelsen till demonstrationen var en höjning av bensinskatten. Demonstrationen kom att eskalera till skadegörelser och bränder och den pågick i många månader och den spred sig också till andra länder.

Det finns även ett annat exempel på närmare håll: avvecklingen av torv i vårt eget land och den konflikt detta skapade under regeringens ramförhandlingar för en dryg vecka sedan.

– I klimatsammanhang är torv lika illa som stenkol. Ur miljösynpunkt är en avveckling av torven därför en bra sak. Men när man granskar torven ur ett samhällsekonomiskt och mänskligt perspektiv är frågan inte så enkel. Torvhanteringen sysselsätter indirekt tusentals människor. När torvanvändningen upphör drabbas hela produktionskedjan, en katastrof för de som får sin utkomst ur torven, påpekar Lund.

Därför, säger Peter Lund, måste omställningar få ta den tid den behöver. Omställningar behöver också stöd i form av kompensation för kapitalförluster och omställnings- och investeringskostnader. Stöd och incentiv gör att omställningar uppfattas mindre orättvisa.

Alla kan bidra i sin egen takt

­– I omställningsprocesser finns det alltid vinnare och förlorare. Förlorarna är alltid de svaga; pensionärer, fattiga, människor som inte har råd med förändringar. Om staten till exempel förbjöd bensinbilar skulle detta få förödande konsekvenser i glesbygden där avstånden är långa och invånarna beroende av bil. Många skulle inte ha råd att skaffa en ny elbil.

Rättviseaspekten gör beslutsfattandet mer komplicerat och prövar solidariteten inte bara mellan människor, utan också mellan kommuner och länder.

– Om förändringar genomdrivs för snabbt slår den lätt bakut. Därför måste vår strategi vara att tillåta kommunerna att hoppa på tåget utgående från sina egna förutsättningar. Alla kommer att hinna med, men upploppet fram till målet får gärna se lite olika ut. Min uppfattning är att kommunerna nog vet vad de gör. De känner sina styrkor och svagheter och merparten av dem har konkreta planer för hur de ska axla sitt ansvar i klimatkampen.

Virtuell klimatkonferens i juni

Peter Lund är en av nyckeltalarna under Kommunernas Klimatkonferens den 2.-3.6.2021. Konferensen som har ett digert program samlar forskare, kommunala beslutsfattare och sakkunniga från hela landet.

Arrangörer är Kommunförbundet,  Miljöministeriet , Finlands miljöcentral SYKE, Miljökunskapsforumet och Canemure (Kolneutraltfinland.fi). Konferensspråket är i huvudsak finska.

Klimatkonferensen arrangeras nu för tionde gången. Under konferensen utses också Årets klimatkommun i Finland.

Bekanta dig med programmet och anmäl dig här.

Anmälningstiden pågår till den 28 maj.