Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen: Kvinnliga ledare behandlas fortfarande osakligt

Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen har lång erfarenhet av offentliga uppdrag, och hon har också erfarit att det offentliga ledarskapet är mansdominerat.
Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen har lång erfarenhet av offentliga uppdrag, och hon har också erfarit att det offentliga ledarskapet är mansdominerat.
25.11.2019

Viljanen var en av initiati vtagarna till ett nytt nätverk för kvinnliga stads- och kommundirektörer. Nätverken måste stärkas och kvinnor kan inte vara hänvisade till enbart vissa yrken, säger hon.

– Jag hoppas att regeringen Rinne inte fastnar i diskussioner om förvaltning.

Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen kommer från ett möte om social- och hälsovårdsreformens eventuella särlösning för Nyland när hon tar emot Kommuntorget i Vandas stadshus. Det är mycket tal om strukturer trots att människan borde vara i centrum, säger hon.

– Förvaltningsdiskussionen verkar köra över allt annat.

Att stiga in i Vandas stadshus är som att gå bakåt i tiden. Den modernistiska femtiotalsarkitekturen står intakt och utgör en lämplig inramning för intervjuns jämställdhetstema.

Viljanen säger att i Finland började kvinnorna ta sig in från marginalerna på 1950-talet, men den positiva utvecklingen till trots har man också sett att jämställdheten kan avta.

– Om strukturerna inte förändras kan vunna positioner förloras. Arbetet för jämställdhet måste fortsätta.

Kvinnor har svagare nätverk än män

Nätverket för kvinnliga kommun- och stadsdirektörer är en del av det arbetet.

Viljanen sammankallade, tillsammans med Kvinnoorganisationernas centralförbunds ordförande Eva Biaudet (SFP) och Sari Raassina, ordförande för Delegationen för jämställdhetsärenden, till nätverkets första möte i Vanda i april. Ett uppföljande möte hölls i Helsingfors i september.

– Jag är glad att nätverket fick en fortsättning. Det var verkligen en varm stämning på det första mötet, och diskussionerna om jämställdhetsarbetet i kommunerna och om deltagarnas erfarenheter har varit öppen och ärlig.

Nätverket för kvinnliga stads- och kommundirektörer

  • Sammankallades första gången 9.4 i Vanda.
  • Möttes också 12.9 i Helsingfors, då var Kommunförbundets vd Minna Karhunen och vice vd Hanna Tainio sammankallare.
  • Nästa möte planeras hållas i Tammerfors nästa år.
  • Nätverkets kontaktperson är Sinikka Mikola: Sinikka.Mikola@kuntaliitto.fi

”Inget ovanligt förutom det vanliga”

Utgångspunkten för nätverket är den mansdominerade beslutsfattarmiljön i Finland, som präglats av kabinettspolitik och av att viktiga beslut tas på bastulaven, säger Viljanen.

Fortfarande är bara en fjärdedel av stadsoch kommundirektörerna kvinnor, vilket också innebär att kvinnornas nätverk är svagare än männens.

– Tanken har varit att nätverka, stödja varandra och gå igenom jämställdhetsfrågor. Kommunerna är trots allt förverkligare av jämställdhet i vardagen, säger Viljanen och påpekar att 80 procent av de kommunalt anställda är kvinnor och att den offentliga sektorn utgörs av kvinnodominerade branscher.

Vilka är dina egna erfarenheter av att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen är mansdominerad?

– Jag har lång erfarenhet av offentliga uppdrag och kommer att tänka på uttrycket ”inget ovanligt förutom det där vanliga”. Sådant har många kvinnor fått uppleva och jag är glad att det skett en förändring. När jag studerade rättsvetenskap fanns det över hundra pojkar på kursen och tjugo flickor. Det vande man sig vid men när vi studerande träffades för några år sedan stack det i ögonen att fördelningen var sådan.

Yrkeslivets tudelning lever kvar

Viljanen säger att kvinnliga ledare stöter på fördomar betydligt oftare än män, som per automatik godkänns som förmän. Kvinnor stöter oftare på ålderskrav, och får höra kommentarer om utseende och klädsel. Likaså märks deras svagare nätverk i vardagen.

Är alla som deltar i nätverket av samma åsikt?

– Det finns de som ser nätverket som mer nödvändigt än andra, men det är frivilligt att delta. Yngre kvinnors erfarenheter är annorlunda än äldres och det syns i diskussionerna.

Enligt Viljanen är det viktigt med mångfald i kommunorganisationerna. Män och kvinnor tar olika erfarenheter till bordet, vilket är en bra sak.

Problemet är att Finland fortfarande är starkt indelat i manliga och kvinnliga branscher, trots att högutbildade kvinnor sedan länge varit en del av arbetslivet.

– Samhället kan inte vara uppbyggt så att kvinnor upplever att de måste välja kvinnobranscher. Vi vet till exempel att lång matematik och fysik är gymnasieämnen som borgar för framgång. Ändå väljer många flickor inte dessa ämnen.

Är jämställdheten i Finland en så kallad kvinnofråga?

– Jämställdhet är något som berör alla, men vi har en situation där kvinnor är underrepresenterade i ledningen för offentliga och privata organisationer. I fullmäktigen utgör kvinnorna 39 procent av ledamöterna och jag gissar att kvinnorna också är i minoritet bland fullmäktigeordförandena. Det finns mycket jobb att göra, samtidigt som andra fenomen, som till exempel invandringen, skapar nya fenomen som måste tacklas.

Vad är det då som ska förändras?

– Kvinnor måste komma in i andra branscher, och kvinnligt ledarskap måste värderas högre. Kvinnliga ledare kan inte enbart ses som lämpade för social- och hälsovårdssektorn. Det här är ett centralt problem. De manliga ledare som till exempel Nokia haft skulle ha kunnat bli presidenter. De uppfattas som lämpliga för vad som helst eftersom teknologibranschen uppskattas så mycket. Det finns också mera att göra åt löneskillnaderna. Kvinnans euro är bara 84 cent.

Vad hoppas du att regeringen Rinne gör?

– För det första måste man komma ihåg att världen inte blir rättvisare av sig själv. Några saker jag vill lyfta fram är min oro för invandrarflickor. De klarar sig bra i skolan, men vart försvinner de sedan? Vi har också ett stort problem med våld i parförhållanden. Fortfarande misshandlas flickor och kvinnor. Jag är också orolig för äldre kvinnor, som blir ensamma när de lever längre än sina män. De här kvinnorna behandlas dåligt. Jag hoppas att regeringen tar tag i dessa problem.

Ritva Viljanen

  • Född 1958 i Karkkila (sv.Högfors).
  • Magister i statsvetenskap 1981 och kandidat i rättsvetenskap 1987 vid Åbo universitet.
  • Stadsdirektör i Vanda sedan mars 2018. Biträdande stadsdirektör i Helsingfors med ansvar för bildningsväsendet 2012–2017. Kanslichef på Inrikesministeriet 2003–2012. Överdirektör på Befolkningsregistercentralen 1997–2003.
  • Familj: gift, två barn.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här