Partiledare kan fungera som sänken eller flöten, men den personcentrerade politikens betydelse är överdriven

Annika Saarikko (C) och Sanna Marin (C) inför budgetförhandlingarnas sista dag.
Annika Saarikko (C) och Sanna Marin (C) inför budgetförhandlingarnas sista dag. (Statsrådet)
17.9.2020

Parti och politikens innehåll går ofta före, och det blir allt tydligare ju mindre kända kandidaterna är.

Den allmänna politiska debatten, och mediernas sätt att hantera den, ger ett intryck av att politiken blir allt mer personcentrerad. Därmed är det också lätt hänt att partiledarna ses som avgörande faktorer i partiernas framgångar eller nederlag.

Men verkligheten är inte så entydig, säger professor Åsa von Schoultz vid Helsingfors universitet.

von Schoultz bidrar, tillsammans med doktorand Theodora Järvinen och professor Mikko Mattila, till Riksdagsvalsundersökningen 2019, som publicerats idag, med en utredning om personifieringen av politiken.

Åsa von Schoultz

von Schoultz säger att trenden sedan 1990-talet har varit att ideologins betydelse fallit åt sidan och att politiken blivit allt mer personifierad. Men personifieringens effekt på väljarkåren har varit svår att bevisa, vilket kan betyda att dess effekt överdrivits.

Åtminstone verkar effekten på lägre nivå, det vill säga kandidater utöver den absoluta partitoppen, ha avtagit. Allt fler lyfter fram partiernas betydelse framom de enskilda kandidaterna.

SDP har haft många sänken

Vad gäller partiledarnas betydelse så kan man, enligt von Schoultz, anta att de fungerar som sänken eller flöten för partierna. I 2019 års riksdagsval fungerade Li Andersson (VF), Pekka Haavisto (Gröna), Anna-Maja Henriksson (SFP) och Sari Essayah (KD) som flöten för sina respektive parti, eftersom deras popularitet som partiledare var högre än partiets popularitet.

Men antagandet måste nyanseras. Förra riksdagsvalets vinnare, SDP, hade en partiledare, Antti Rinne, som var mindre populär än partiet. Därmed är den personcentrerade politikens effekt på väljarna inte entydig.

—SDP har haft sänken som partiledare sedan Paavo Lipponen: Eero Heinäluoma, Jutta Urpilainen och Rinne. Sanna Marin var inte med i vår utredning, men antagandet är att hon fungerar som flöte för partiet.

Medelålders kandidater populärast

Partiledarnas popularitet har i sin tur att göra med de värderingar som de för fram, vilket kan betyda att det delvis är innehållet i politiken, inte personen som för fram det, som styr väljarna, säger von Schoultz och exemplifierar med Centerns förrförra partiledare Juha Sipilä: hur väljarna förhöll sig till honom 2019 var starkt kopplat till hur de förhöll sig till företagande, som var central i Sipiläs politiska profil.

Juha Sipilä
Juha Sipilä ledde Centern 2011-2019.

I bedömningen av partiledarna tenderar yngre väljare att vara mer kritiska än äldre, som i genomsnitt ger partiledarna högre betyg.

Det som är extra intressant, säger von Schoultz, är att antagandet att väljare röstar på kandidater i egen ålder kan ifrågasättas. Väljare i åldern 18–24 röstar i allmänhet på en kandidat som är 20 år äldre, och väljare över 65 sätter gärna sin röst på en kandidat i 46 årsåldern.

—Partierna vill gärna ha en variationsrik bukett av kandidater i olika åldrar eftersom de utgår från att väljare vill ha kandidater från den egna åldersgruppen. Men det här verkar inte stämma. Däremot blir könsfrågan allt mer styrande. Kvinnor röstar oftare på kvinnliga kandidater.

Partiledare ska hitta budskapet

Partiledarens betydelse varierar beroende på var väljarna har sin politiska hemvist. Sannfinländska väljare understryker partiledarens betydelse, vilket är ett genomgående drag hos populistiska partier. Däremot säger gröna väljare att partiledaren inte är av större betydelse, vilket speglar partiets icke-hierarkiska struktur och tradition att rotera partiledarskapet.

Fallet Katri Kulmuni visar att förväntningarna på partiledaren ökar ju mera vilset partiet är. När riksdagsvalsundersökningen gjordes var Sipilä fortfarande Centerns partiledare, men von Schoultz tolkar Kulmunis sorti som att hon inte tillräckligt snabbt kunde hitta ett budskap som övertygade centerfolket.

—När man inte vet vart man ska rent politiskt innehållsmässigt är det lätt att man förlitar sig på ledaren. Och i viss mån har det fungerat för Centerns del tidigare. Centerns framgång 2015 kan förknippas med Juha Sipilä. Nu förväntade man sig samma effekt efter valet av Kulmuni och hon levererade inte. Nu är det istället Annika Saarikko som ska leverera.

Rikspolitiken flyter in i kommunalvalet

von Schoultz tror att partier som SDP och Sannfinländarna kommer försöka utnyttja partiledarnas och partiernas nationella stöd i vårens kommunalval. Det här eftersom kommunalval tenderar att vara en blandning av vad som sker på det rikspolitiska planet och vad som sker i kommunen.

—Sannfinländarna vill säkert utnyttja sitt nationella opinionsläge eftersom de inte är så starka i kommunerna. Men det kommer SDP också att göra trots att de har byggstenarna i kommunerna på plats. Man spelar med det man har, också för att kommunalvalet inte av väljarna uppfattas som lika viktigt som riksdagsvalet och för att väljarna inte alltid vet vad som pågår i den egna kommunen.

Du hittar Riksdagsvalsundersökningen 2019 här (på finska).

Övrigt om utredningen

I riksdagsvalsundersökningen 2019, den femte undersökningen i sitt slag, beskrivs hur politiken och valkampanjerna har förändrats under detta årtusende.

De största förändringarna gäller politikens nya skiljelinjer, det splittrade partifältet och den ökade mångfalden i politiska identiteter. För att fånga förändringarna använder forskningsgruppen begreppet ”politikens klimatförändring”.

Enligt Hanna Wass, docent i allmän statslära från Helsingfors universitet, kompletterar förklaringsmodeller som bygger på den traditionella indelningen i vänster och höger varandra, istället för att erbjuda alternativa sätt att tolka de grundläggande förändringar som har skett i partiunderstödet.

Ingen omfattande valpåverkan

Undersökningen visar att under riksdagsvalet i fjol var det många kandidater som utnyttjade webbinnehåll och sociala medier i sin kampanj. Detta förändrade också det politiska diskussionsklimatet.

Antalet medborgare som intresserade sig för valkompasser, sociala medier och nyheter om valet på webben ökade markant. Särskilt för de unga väljarna var webbinnehållen av stor betydelse.

Undersökningen behandlar också valpåverkan på webben. Tills vidare har det inte förekommit omfattande eller allvarliga försök att påverka valresultatet i Finland. Det kan delvis bero på att det finns beredskap för sådana påverkningsförsök. Även om väljarna fortfarande har relativt liten erfarenhet av valpåverkan, är de flesta medvetna om att påverkningsmöjligheten finns.

Också det faktum att Finland är ett litet land, att det finns en språkmur och att vi har ett flerpartisystem bidrar effektivt till att minska risken för valpåverkan, slår undersökningen fast.

Kvinnornas frammarsch

Tydligt är också, enligt undersökningen, att resultaten av partiunderstödsmätningarna påverkar partiordförandenas ställning mer än tidigare.

Att uppnå ställningen som största parti blev allt viktigare vid mätningar av partiunderstödet och i valdiskussionerna under kampanjtiden. För många väljare blev statsministerfrågan en avgörande faktor vid valet av parti.  

Könsfördelningen i riksdagen förändrades avsevärt. Det fanns fler kvinnor bland kandidaterna än förut och 94 kvinnor valdes till riksdagen år 2019. När det gäller antalet kvinnor i riksdagen steg Finland till första plats i europeisk jämförelse.

FAKTA

  • Undersökningen gjordes av valforskningskonsortiet, som är ett samarbetsnätverk för valforskare vid Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Åbo Akademi. 
  • Undersökningen representerar forskarnas syn på centrala frågor om demokratin i Finland.  
  • Justitieministeriet har finansierat insamlingen av materialet för undersökningen. Det huvudsakliga materialet är en enkät som Taloustutkimus genomförde efter riksdagsvalet våren 2019.
  • Undersökningen publiceras i Justitieministeriets publikationsserie.  
  • Undersökningen är den femte i rad av riksdagsvalsundersökningarna.