Nu krävs nytänk på Kommunförbundet

11.4.2016

Landskapsreformen kan innebära att Kommunförbundet får se över systemet med politisk styrning. Det säger Kommunsektorns ”grand old man” Timo Kietäväinen som snart blir vd för offentliga sektorns pensionsförsäkring Keva.

Ingen känner kommunfältet så bra som han. Men så har också Timo Kietäväinen jobbat
med kommunfrågor största delen av sitt liv. Liksom de flesta morgnar inleder han också denna med att dricka morgonkaffe i kaféet i Kommunernas hus tillsammans med en grupp kollegor – ”ukkokööri” (gubbgänget) kallar han gänget.

Det är just Kietäväinens sociala förmåga, att han tar sig tid att verkligen lyssna på sina kollegor och på fältet som gjort honom så omtyckt. Men om några veckor är det dags för honom att byta hus efter nästan ett fjärdedels sekel på Kommunförbundet. Från och med maj tar han över som vd för den offentliga sektorns pensionsförsäkring Keva.

– Jag har alltid varit intresserad av att jobba nära människorna, göra små saker som på riktigt förändrar vardagen. Som vd för Keva fortsätter jag att betjäna kommunerna, säger Kietäväinen.

Kommunfrågor har intresserat honom ända sedan tonåren. På 70-talet inledde han sin karriär som kommunalare i elevrådet där han var förtroendevald. Under studietiden började han som praktikant för Sulkava kommun i Södra Savolax. 22 år gammal ställde han upp för Centern i riksdagsvalet, och valdes in fyra år senare.

Under de åtta åren inom rikspolitiken jobbade han främst med kommunala frågor. Som 32-åring blev han vald till ordförande för Kommunförbundets föregångare Suomen Kunnallisliitto där han också blev dess sista vd innan han började vid Kommunförbundet. En kommunalare från början till slut, alltså.

”Positivt med ny ledning”

Samtidigt som Kietäväinen lämnar Kommunförbundet står den offentliga förvaltningen inför den största reformen någonsin i Finlands historia. På ett knappt år har Kommunförbundets högsta ledning bytts ut. I augusti tog Jari Koskinen (Saml) över
som vd efter Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma (Saml) medan Hanna Tainio (SDP) blev vice
vd efter Tuula Haatainen (SDP).

Flydde ledningen fältet före reformens stora kristider?

– Ledarbytet har inget att göra med att jag sökte jobbet på Keva.
Just de kunniga kollegerna och att stämningen på Kommunförbundet är så bra gör det svårt för mig att lämna min gamla arbetsplats.

Kietäväinen ser det snarare som positivt att ledningen byts nu när Kommunförbundet står inför en helt ny roll och blir en intresseorganisation både för kommunerna och de nya landskapen.

– Det kräver nytänk.

Kietäväinen jämför med förnyelsen han själv var med om att skapa när sju intresseorganisationer slogs ihop 1993 och blev Kommunförbundet.

– Då hade man fört förhandlingar i 20 år. Jag valdes till styrelseordförande och den  sista vd:n för Kunnallisliitto i början av 1992 för att man ville ha någon med nya ögon som kunde förhandla. Det var en fantastisk chans.

Politisk styrning, ligger i tiden?

Kietäväinen har tillhört rätt parti under rätt tidpunkt. Både posten som vice vd på Kommunförbundet och som vd för Keva har traditionellt varit vikt för en centerpartist.

Kommunförbundet beslöt nyligen att fortsätta med en politiskt vald ledning. Men ska Kommunförbundet vara politiskt styrt också i framtiden? Kommunförbundets inflytande i förhållande till staten är ett av de starkaste i Europa.

– Kontakten till fältet är viktig.
På europeisk nivå är det exceptionellt att ha en så här nära kontakt till regeringen och riksdagen. Det har Kommunförbundet delvis på grund av ledningens politiska bakgrund. Det har varit en styrka men världen förändras, säger Kietäväinen.

System med heltidspolitiker förändrar situationen. Tammerfors och Birkala har redan borgmästare och nu ska också Helsingfors övergå till borgmästarmodellen.

– Landskapen får antagligen heltidsanställda politiker. Då blir det möjligt att överväga om de får en centralare roll i framtiden i Kommunförbundet, säger Kietäväinen.

Kommunförbundet har kritiserats för att dess ställningstaganden blir urvattnade till följd av politiska kompromisser.

– Det är ändå bättre med ett kompromissbudskap från en enda organisation än sju olika intressebevakare som skäller från var sitt håll, vilket var fallet innan de slogs ihop.

En kommunalare från början till slut. Timo Kietäväinen har alltid varit intresserad av att jobba med saker som förändrar vardagen. (Foto: Salonen)

Avgörande försök för ekonomin

Under sina resor till kommunerna och landskapen har Kietäväinen märkt hur illa det ekonomiska läget faktisk är i landet. Hur ska man bromsa utvecklingen?
– Välfärdsstaten har expanderat för mycket, den offentliga sektorn har tagit över ansvar också där den inte borde. Det gäller att öka produktiviteten och utnyttja digitaliseringen.

Regeringen misslyckades med sitt sparmål på en miljard euro genom att skära i kommunernas uppgifter och skyldigheter.
– Regeringen gav upp. Den kommunala ekonomin skulle vara i skick om man inte gjort de
stora nedskärningar under förra valperioden. Enda sättet är att gallra i uppgifterna.

Kietäväinen efterlyser lagstiftning om ett sysselsättningsförsök under denna valperiod. Det
här eftersom kommunerna enligt honom har bättre förutsättningar för att i samarbete med lokala aktörer bekämpa arbetslösheten.

– Problemet är att tjänstemännen vid arbets- och näringsministeriet sätter sig på tvären.

Om sysselsättningsförsöket inte blir av står vi inför verkliga problem.
Att få arbetslösheten att minska är centralt för att välfärdsstaten ska kunna räddas.

Statsandelssystemet öppet

Och hur går det med kommunernas ekonomi då en stor del av statsandelarna försvinner till landskapen. De tvåspråkiga kommunerna har friskare befolkning än andra, ska de straffas för det?

– Hela statsandelssystemet är ännu öppet i väntan på landskapsreformen.

Många uppgifter saknas, bland annat vad det defacto kostar för kommunerna att
ge service till befolkningen som talar främmande språk. Samma gäller de tvåspråkiga kommunernas ställning. Problemet är att reformen drivs igenom med sådan fart att man inte hinner göra konsekvensanalyser.

Tidigare har kommuner i skärgården och med en äldre befolkning haft det största behovet
av utjämningen. Men i och med landskapsreformen har en ny problemgrupp dykt upp.

– Växande kommuner med en frisk befolkning med större skatteintäkter än genomsnittet
och som använder sig av mindre service än genomsnittet. De här kommunerna är den största ut maningen i landskapsreformen.

Grankulla är ett exempel på en sådan kommun. Den nya stadsdirektören Christoffer Masar befarar att kommunen blir kassako för andra kommuner som har det sämre ställt.

– Med all orsak, stadsandelarna som blir kvar hotar bli så små att de inte räcker för att trygga utjämningen, säger Kietäväinen.

Trots att landskapsreformens problem och rykten om att reformen kan falla anser Kietäväinen att den måste drivas igenom ännu under denna valperiod.

– Alla tidigare förslag har också haft brister. Den borde ha drivits parlamentariskt men det
fanns inte tid för det. De är många stora frågor som ska ros i hamn i vår.

– Inte har jag ju något att göra här efter april då alla stora frågor har lösts – vårdreformen, statsandelarna, sysselsättningsförsöket… säger Kietäväinen skämtsamt.

Den mest brådskande uppgiften på Keva blir att se till att majoriteten av personalen som överförs till landskapen blir Kevas kunder. Det är enligt Kietäväinen den överlägset enklaste lösningen både ur de försäkrades och ur samhällets synpunkt.

– Det är viktigt för att trygga både personalen och Kevas verksamhet, det är ett politiskt beslut och kräver lagändring.

Caruna, där Keva är delägare (12,5 procent) har fått skarp kritik för sin skatteplanering och för att ha placerat pengar i skatteparadis. Är det etiskt rätt att Keva gömmer våra kommunala pensionspengar i skatteparadis och tänker du ta itu med saken?

– Nu har Keva tagit upp frågan för diskussion. Som vd ser jag det som viktigt att förnya de
etiska principerna och att se till att investeringspolitiken håller etisk granskning och  tryggar en långsiktig avkastning.

Kietäväinens tre föregångare, Markku Kauppinen, Merja Ailus, Jukka Männistö har alla fått
gå efter kort tid på grund av förtroendebrist.

– Min avsikt är att stanna tills jag fyller 65 och går i pension. Sen får vi se, säger Kietäväinen, 59.

FAKTA: Timo Kietäväinen

  • Ålder: 59
  • Familj: fru och två vuxna barn
  • Uppgift på Kommunförbundet: vice vd sedan 1993. Ansvarat för frågor som kommunal ekonomi, sysselsättning, invandring, arbetsmarknads- och personalfrågor, pensionspolitik samt planläggnings-,  teknik- och miljöfrågor.
  • Politiska uppdrag: Riksdagsman för Centern 1981-1991. Elektor i presidentvalet
    1982 och 1988.
2016-04-kietavainen-omslag
Timo Kietäväinen vurmade för landskapsreformen redan i en intervju 1992 i Suomen Kunnat som han var chefredaktör för.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här