Karlebys nya stadsdirektör Stina Mattila: En framtid full av möjligheter

Stadsdirektör Stina Mattila i Karleby
Stadsdirektör Stina Mattila i Karleby (Arkivbild/ Johannes Tervo)
14.11.2016

Karleby stadsdirektör nya Stina Mattila väljer att se positivt på de förändringar som landskapsreformen för med sig: Framtidens kommun innebär inte ett hot utan en möjlighet.

När Stina Mattila tillträdde som stadsdirektör i början av september började hon genast jobba med det som hon måhända behärskar bäst: budget och ekonomi. Kommunal ekonomi är ”Mammas gata” för Mattila som i stort sett hela sitt yrkesliv har jobbat med ekonomi och förvaltning.

Målet är att få till stånd en positiv utveckling i ekonomin. Nästa års budget, som Mattila är sysselsatt med just nu, blir ett viktigt redskap för att nå detta mål.

 Det blir tufft. Vi borde hitta ett sätta att öka stadens inkomster. Att spara sig till lönsamhet fungerar inte i längden. Drar vi ner stadens investeringar till noll under ett antal år, kommer det att kosta jättemycket att komma i kapp igen när tiderna blir bättre.

Ett av hennes första ärenden som stadsdirektör var att föreslå att staden minskar antalet fullmäktigeledamöter. Karleby har 51 fullmäktigeledamöter, Stina Mattila anser att det räcker med 43.

 Social- och hälsovården flyttar till landskapet, staden bolagiserar allt mer av sin verksamhet. Det leder till att antalet fullmäktigeärenden också minskar. Därför har jag i min beredning bedömt att vi klarar oss med färre ledamöter, säger hon.

Att krympa fullmäktige har närmast ett symbolvärde, som inbesparing är åtgärden marginell.

 Det handlar inte om pengar, snarare om psykologi och om att politikerna är med och visar vägen.

Positiv framtid

Att kommunerna kommer att mista både pengar och personal när de nya landskapen grundas, betyder inte slutet för den kommunala identiteten och drivkraften. Stina Mattila väljer att se positivt på framtiden

 När uppgifterna minskar får kommunerna möjlighet att fokusera och prioritera. Karleby är som stad tillräckligt stort för att klara omställningen, menar hon och tillägger att det staden gör, gör man för invånarnas bästa.

Ett av nyckelorden i diskussionen om framtidens kommuner är samarbete. Stina Mattila säger att Karleby är öppet för samarbete i alla väderstreck, norrut med det finska Österbotten och söderut med det svenska Österbotten.

Tiderna kommer att bli utmanande och det är viktigt att kommuner och landskap inte gör samma saker, dubbelarbetar i onödan.

Helheten viktig

När det gäller kommunernas framtida uppgifter som utvecklare av livskraft, näringsliv och invånarnas välfärd, efterlyser Stina Mattila ett helhetsgrepp.

Allt hänger ihop och det är viktigt att se helheten. Med markplanering kan staden bestämma vad och var vi bygger. Vi kan skapa förutsättningar för näringslivet via stadens utvecklingsbolag och vi kan stöda företagsetableringar med utbildning och kunskap.

Under sina två månader på stadsdirektörsstolen har hon flera gånger slagits av hur mycket ny och intressant verksamhet det finns i ”hennes” stad.

 Varför berättar vi inte om allt det nya som pågår här? Kommuner kan inte konsten att marknadsföra sig, suckar hon.

Vad den nya kommunala uppgiften att ansvara för kommuninvånarnas välfärd innebär rent konkret är Mattila inte helt på det klara med ännu.

 Här behöver vit mera information om vad lagstiftaren har tänkt sig. Det som jag ser framför mig är satsningar på kultur, sport och friluftsliv, men det finns säkert annat vi kan göra. Min gissning är att staden kommer att samarbeta med landskapet kring de här frågorna. Överhuvudtaget tycker jag att samarbetet mellan kommun och landskap betonas allt för lite i diskussionen. Det är ju inte avsikten att klippa alla band när landskapsreformen träder i kraft.

Vill vara föregångare

Karleby har den dominerande kommunen  i Finlands minsta landskap Mellersta Österbotten. Närmare 70 procent av landskapets 69 000 invånare är bosatta i Karleby. Det här har gjort att Karlebys identitet starkt kopplas samman med landskapets identitet – på gott och ont.

Mellersta Österbotten hör till de landskap som kommit långt i förberedelserna av en integrerad social- och hälsovård på landskapsnivå. Vid årsskiftet 2016-17 överförs all social- och hälsovård från medlemskommunerna till samkommunen Soite.

Överföringen sker två år innan vård- och landskapsreformen träder i kraft. Det här är ett bra exempel på hur kommunerna i landskapet fungerar. Vi är proaktiva och innovativa. Vi väntar inte på att södra Finland ska instruera oss, vi föredrar att hitta våra lösningar själva.

Eftersom landskapet är så litet, måste det satsa på gränsöverskridande samarbete.

Att samarbeta är ett livsvillkor för Mellersta Österbotten om man vill behålla sin landskapsstatus. Därför hoppas jag att den nya landskapslagen inte ska försvåra samarbetet med till exempel Jakobstadsregionen.

Jakobstadregionen som hör till ett annat landskap (Österbotten) köper bland annat BB-tjänster av centralsjukhuset i Karleby.

Landskapsgränserna finns bara till pappers, i verkligheten finns det inga murar. Det viktiga är att känna till hur invånarna i regionen rör sig i vardagen, vad är naturligt för dem. Jakobstadsborna använder sig av centralsjukhuset i Karleby och det hoppas jag att de ska fortsätta med också i framtiden. Jag kan inte tro att lagstiftningen kommer att sätta käppar i hjulet för ett fungerande samarbete, säger Mattila.

Vald två gånger

Det krävdes två skilda fullmäktigemöten för att Stina Mattila skulle bli stadsdirektör i Karleby. Första gången valde fullmäktige henne till stadsdirektör med bara en rösts övervikt, den andra gången valdes hon med en betryggande två tredjedelars majoritet.

 Efter den andra gången tänkte jag att det antagligen finnas en mening i det hela, trots att jag inte förstod det genast, skrattar hon.

Det var hennes mamma och svärmor – båda bosatta i Karleby – som uppmanade henne att söka stadsdirektörsjobbet i Karleby.

 Jag var inte helt lättövertalad. Första gången tjänsten lediganslogs sökte jag den inte. När den lediganslogs igen började jag fundera på allvar.

Familjen Mattila bor i dag på två orter.

  Att pendla mellan Muhos och Karleby blir för långt. Därför har vi ordnat det så att jag bor i Karleby och resten av familjen i Muhos.

I planerna ingår en flytt till Karleby, förutsatt att maken hittar ett jobb i regionen.

 Vår mellandotter skriver studenten i vår och det är en delorsak till att vi valt vänta med flytten.

Under hela sitt yrkesliv har Stina Mattila talar nästan uteslutande finska. Att hitta tillbaka till ”tjänstemannasvenskan” har tagit tid, men efter två månader i hemstaden flyter svenskan obehindrat igen.

Det som har slagit henne efter hemkomsten är att språkgrupperna i Karleby lever så isolerade från varandra. Ett exempel: Staden arrangerar årligen två skolmästerskap för lågstadieskolorna, ett finskt och ett svenskt.

–  Varför ordnar vi inte ett gemensamt så att eleverna kan träffas och tävla tillsammans?  Jag tycker att vi kunde ha ett mycket större umgänge mellan språkgrupperna i Karleby, säger hon.

Stina Mattila kan mycket väl tänka sig att skolorna i Karleby i framtiden kan inhysa både finskspråkiga och svenskspråkiga elever. Den svenskspråkiga minorteten i Karleby är 12,8 procent av befolkningen.

I Karleby delar den finska och svenska dagvården lokaler, men samarbetet upphör i skolan. Jag förstår att svenskarna slår vakt om sina rättigheter, men det som slår mig är att situationen är den samma idag som när jag bodde här för 30 år sedan!

Profil: Stina Mattila

  • Född 1970 i Karleby i en tvåspråkig familj
  • Gift, trebarnsmor, familjen bosatt i Karleby och Muhos
  • Gick grundskolan och gymnasiet på svenska i Karleby
  • Ekonomiemagister 1993 med revision som huvudämne från Hanken i Vasa
  • Har jobbat på Halpa-Halli i Karleby och vikarierat som lärare i svensk och engelska på finskspråkiga yrkesskolan i Karleby
  • Ekonomichef på Fortum Service i Muhos (1998-2004)
  • Ekonomi- och förvaltningschef i Muhos kommun (2004-14)
  • Ekonomichef i Kempele (2014-16)
  • Stadsdirektör i Karleby (2016- )

Mattila om…

Sina nätverk: Det här är mitt första stadsdirektörsjobb och jag bygger som bäst upp mina nätverk. Jag använder mig också av andras nätverk. I fullmäktige har vi till exempel riksdagsledamöter med breda kontaktnät.

Omröstningar: De hör till saken. Själv tycker jag att det många gånger är bättre att rösta än att bordlägga. Då har man ju i alla fall ett beslut.

Statsminister Juha Sipilä och Kempele: Jo, jag känner till honom via min tidigare arbetsplats i Kempele kommun, där han är medlem i fullmäktige. Jag tycker att det är fint att han tar sig tid till fullmäktigearbetet, trots att han är statsminister.

Svensk service i Karleby: Självklart ska vi ge service på båda språken.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här