Färre, större, starkare kommuner

Stenman förutspår att kampen mellan de österbottniska regionerna blir hård när knappheten ska fördelas i det nya landskapet. Foto: Rebecca Söderström.
Stenman förutspår att kampen mellan de österbottniska regionerna blir hård när knappheten ska fördelas i det nya landskapet. Foto: Rebecca Söderström.
7.6.2016

Jakobstads nya stadsdirektör Kristina Stenman har en vision: kommunerna i norra svenska Österbotten ska bli färre, större och starkare.

– Det här är Jakobstads syn och det är också min personliga uppfattning, säger nytillträdda stadsdirektören Kristina Stenman i Jakobstad.

Att tala om kommunfusioner är känsligt. Därför väljer Kristina Stenman sina ord noga och hon understryker att tidsperspektivet är ”på lång sikt”.

Profil: Kristina Stenman

Född: I Helsingfors (1962). Har rötter på fädernet i Pedersöre.

Familj: Gift med advokat Peter Nygård i Korsholm. Två söner (1994, 1996)

Utbildning: Jurist från Helsingfors universitet.

Karriär: 1990- 2005: jurist och verksamhetsledare vid Flyktingrådgivningen,
2002-2003: specialmedarbetare för SFP-ministrarna Eva Biaudet och Jan-Erik Enestam, 2006-07: forskare vid Människorättsinstitutet vid Åbo Akademi under professor Martin Scheinin, 2007-10: biträdande stadsdirektör i Vasa
2012-2016: migrationsdirektör vid Närings- och arbetsministeriet (2011 vid Inrikesministeriet), 1.5.2016-: stadsdirektör i Jakobstad.
Förtroendeuppdrag: Vice ordförande i Svenska folkpartiet, styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt, riksdagskandidat för SFP

Hobbies: Läser skönlitteratur och deckare. Favoritförfattare bland andra Anne Tyler, Juha Itkonen, Zadie Smith, Jonas Hassen Khemiri, Jonas Gardell, Pirkko Lindberg

– Regionen skulle må bra av att ha färre kommuner. Större och färre kommuner skulle skapa en bättre balans i den nya landskapsförvaltningen i Österbotten, säger hon.

Stenman förutspår att kampen mellan de österbottniska regionerna blir hård när knappheten ska fördelas i det nya landskapet. Stora kommuner har en starkare röst i landskapsförvaltningen. Därför skulle en kommunsammanslagning mellan till exempel Vasa och Korsholm leda till en maktförskjutning som skulle påverka kommunerna kring Jakobstad.

– En kommunfusion i Vasaregionen skulle helt klar leda till fusionsdiskussioner också hos oss. För att i en sådan situation återskapa balansen i landskapet, borde kommunerna kring Jakobstad också gå samman, anser Stenman.

Kommunerna i Jakobstadsregionen samarbetar sedan 2010 kring social- och hälsovården. Det gemensamma social- och hälsovårdsverket betjänar 43 000 personer i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby.

Ett annat samarbetsorgan är den kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden, där också Kronoby är medlem. Samarbetsnämnden har sedan en tid tillbaka diskuterat möjligheten att bilda ett samägt vårdbolag där Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby skulle äga 49 procent och ett privat vårdbolag 51 procent av aktierna. Målsättningen är att trygga tillgången till en mångsidig sjukvård i regionen också efter det att den nya landskapsförvaltningen tagit över ansvaret för social- och hälsovården. I bakgrunden finns rädslan för att lokala social- och hälsovårdtjänster ska försvinna.

Regeringens proposition om att begränsa kommunernas utläggning av sin social- och hälsovård kan dock stoppa planerna. Den uppsägningsklausul som finns i utkastet till den temporära lagen skulle begränsar kommunernas möjligheter att ingå långa tidsbundna avtal med privata vårdaktörer.

Det blir en jättestor förändring, men vi får ju i alla fall behålla hälften.

– Det finns flera frågor som måste få svar innan vi kan fatta beslut i frågan, konstaterar Kristina Stenman. Ett samägt vårdbolag skulle innebära en stor organisationsförändring och en omfattande process. Vi måste noggrant överväga vad som tidsmässigt är vettigt.

Stenman skulle gärna titta närmare på kommuner som Jämsä som har gått in för en total utläggning av sin social- och hälsovård.

– Sjukvårdskostnaderna i Jämsä minskade efter utläggningen. För att förstå varför skulle jag vilja titta närmare på ekonomin. Hur stora andel har Jämsäs närhet till Tammerfors och patienterna från andra sjukvårdsdistrikt i de positiva siffrorna?

Kommunerna i Jakobstadsregionen kommer att ta ställning till grundandet av ett samägt vårdbolag före sommarsemestrarna. Ärendet bereds just nu av de fyra tilltänkta delägarkommunernas kommundirektörer.

Kristina Stenman som har haft ledande förtroendeuppdrag inom Vasa sjukvårdsdistrikt säger att hennes grundinställning är den, att offentlig sjukvård inte alltid är dyr och den privata inte alltid är billig.

– För Jakobstadsregionen är det viktigast att säkra en jättebra social- och hälsovård på orten samtidigt som vi måste slå vakt om att centralsjukhuset i Vasa får behålla så mycket som möjligt av sin verksamhet, säger hon.

Social- och hälsovårdsreformen träder i kraft 2019.

– En helt nödvändig reform, anser Stenman och påpekar att reformen innehåller många bra element, till exempel integrationen av social- och hälsovården och samordningen av socialvårdens tjänster till barn och unga och barnfamiljer.

En konsekvens av reformen är att kommunernas lagstadgade uppgifter minskar med omkring hälften, samtidigt som både personal och pengar överförs till de nya landskapen.

– Det blir en jättestor förändring, men vi får ju i alla fall behålla hälften, säger Stenman med ett optimistiskt leende.

De kommunala uppgifter som blir kvar är verksamhet som utgör själva grundförutsättningen för invånarna: dagvård, bildning, förebyggande hälsovård, markplanering, gator, näringslivsutveckling och kultur.

Jag har jobbat inom kommunsektorn förut och vet att det är ett jätteintressant och roligt jobb.

– En stor kommunal utgiftspost försvinner och samtidigt minskar det kommunala skatteuttaget. Vilket kommunernas spelrum blir, vet vi inte ännu. Men jag tror att vi ska utgå från att kommunens rörelseutrymme blir ganska litet, säger Stenman som hoppas på en lång övergångsperiod.

Kristina Stenman började jobba som stadsdirektör i Jakobstad i maj efter en rekryteringsprocess som fått skarp kritik för bristande öppenhet. Ingen av huvudkandidaterna sökte tjänsten genom en ordinär ansökningsprocess utan valde att kandidera på en icke offentlig lista som en konsult tagit fram.

Hur kändes processen för dig som var mitt inne i den?

– Som sökande kan du inte påverka själva processen och det är ingenting du hinner grubbla på, du litar helt enkelt på att de som rekryterar vet vad de gör. När det gäller val av stadsdirektör är det bra att komma ihåg att det är fullt lagligt att välja en person som gett sitt samtycke i sista minuten.

Får hon själv bestämma anser hon att huvudregeln vid kommunal rekrytering bör vara normalt ansökningsförfarande.

Kristina Stenman säger att hon sökte stadsdirektörstjänsten i Jakobstad för att hon gärna ville jobba i en kommun i Österbotten igen.

– Jag har jobbat inom kommunsektorn förut och vet att det är ett jätteintressant och roligt jobb. Jag känner regionen eftersom jag har tillbringat många barndomssomrar här och samarbetat med kommunerna här inom förtroendeuppdrag och jobb.

Kristina Stenman om…

KristinaStenman6_RebeccaSoderstrom–Web
Foto: Rebecca Söderström.

 Sig själv: Grundglad och energisk, ganska bestämd. För mig är det viktigt att ha ett jobb som inte strider mot mina värderingar. Hjärtat ska vara med!

Jakobstad: En trivsam, vacker stad med ett bra företagsklimat och en positiv drive. Tvåspråkig, internationell. Gammal industristad med fina traditioner och vacker arkitektur. En stad som är större än sitt invånarantal och sin areal.

Jakobstads livskraft: Det är jätteviktigt att vi har ett mångsidigt utbud av arbets- och utbildningsplatser. Genom tomt- och planläggningspolitiken ska vi vara en attraktiv stad för unga familjer. Personligen är jag jätteglad över att Jakobstad tillhör de städer som inte skär i den subjektiva rätten till barndagvård.

Tvåspråkighet: I Jakobstad fungerar tvåspråkigheten som den ska på en praktisk nivå. Jakobstad upplevs som väldigt svenskt, eftersom de flesta förstår svenska här. Det är viktigt att vi slår vakt om vår tvåspråkighet, att vi är medvetna om den. Den ska omförhandlas hela tiden för att inte bli ett problem.

Sina kvinnliga kommundirektörskollegor i Karleby, Kronoby och Larsmo: Tiderna förändras. I dag söker sig allt fler kvinnor till ledande poster. Kommundirektörerna i regionen har ett tätt samarbete och ”pojkarna” i Pedersöre och Nykarleby får nog vara med de också.

Om samarbetet med Karleby: Vi samarbetar över landskapsgränserna när de gynnar både Jakobstad och Karleby, till exempel inom utbildning och sjukvård. Största delen av förlossningarna i Jakobstadsregionen sker i Karleby.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här