Finlandssvenskarna blir inte fler

14.1.2019

Efter en kort uppgång för ca 10 år sedan har trenden nu vänt. De svenskspråkiga i Finland minskar inte bara procentuellt utan också i antal. Dessutom bor finlandssvenskarna allt mer utspritt. Att få service på svenska blir mindre självklart.

Visste du att…

  • Det inte finns några svenskspråkiga i endast 11 kommuner av 311.
  • Högsta andelen svenskspråkiga finns i Sottunga med 93,5%
  • Larsmo har högst andel svenskspråkiga bland tvåspråkiga kommuner med 91,8 %
Sedan 1950-talet har antalet finlandssvenskar i princip minskat hela tiden. Från år 1950 till år 2000 har finlandssvenskarna minskat från drygt 348 000 till drygt 291 000 personer. Minskningen avtog dock i början av 2000-talet, för att år 2008 övergå till en ökning. Uppgången berodde på att antalet tvåspråkiga familjer ökade och att de allt oftare valde att registrera sina barn som svenskspråkiga.

År 2012 vände trenden igen, och har tyvärr hållit i sig sedan dess. Idag finns det 289 052 finlandssvenskar. Ännu är det för tidigt att dra några långtgående slutsatser, men att unga flyttar utomlands och att befolkningen blir äldre är delorsaker.

Antalet svenskspråkiga har gått ner mest i Raseborg (-188), Lovisa (-125), Kronoby (-105) och Pargas (-103), orter där befolkningen minskat överlag. Orsakerna är bland annat utflyttning och äldre befolkning.

Mest har antalet svenskspråkiga ökat i Helsingfors (+164), Åbo (+135), Jomala (+84), Larsmo (+66) och Mariehamn (+57), städer och kommuner där befolkningen ökat överlag. Intressant är att inte långt efter dessa fem kommuner placerar sig finskspråkiga kommuner som Tammerfors, Kervo, Träskända och Villmanstrand. Allt fler finlandssvenskar bor i finskspråkiga kommuner, vilket kan leda till att vi i framtiden eventuellt får fler språköar. År 1980 bodde 3,9 % av finlandssvenskarna i finskspråkiga kommuner, medan det idag är knappt 5,3 %. I antal handlar det om dryga 15 000 personer.

Trenden gäller inte bara svenskspråkiga

Men det är inte bara finlandssvenskarna som minskar. Sedan år 2014 har även den finskspråkiga befolkningen sjunkit i antal. Förra året minskade de finskspråkiga med 9 000 personer till knappa 4,85 miljoner, vilket utgör 87,9 % av befolkningen. År 2000 utgjorde de ännu 92,4%.

Trots att de svensk- och finskspråkiga blir färre ökar befolkningsmängden i landet. Sedan år 2000 har antalet personer med främmande språk ökat från 1,9 % (knappa 100 000 personer) till 6,8 % (dryga 370 000 personer). De utgör därmed ca 25 procent större andel än finlandssvenskarna. Av dessa bor drygt 60 % i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna.Majoriteten bor i stora städer som Helsingfors, Esbo och Vanda, där andelen med främmande språk redan utgör över 15 %. Men även i Åbo, Närpes, Föglö, Korsnäs och Mariehamn är andelen med främmande språk över 10 %.

 

Då antalet finlandssvenskar blir färre blir också behovet av service på svenska mindre, vilket påverkar serviceutbudet. Vi måste bli bättre på att integrera utlänningar på svenska och på att upprätthålla viljan bland tvåspråkiga familjer att registrera sina barn som svenskspråkiga. Men det förutsätter att det finns ett tillräckligt bra och kvalitativt serviceutbud på svenska, speciellt gällande dagvård och skolor. Annars väljer tvåspråkiga- och invandrarfamiljer lättare finska framom svenska, finlandssvenskarna fortsätter att minska och serviceutbudet likaså. Den onda cirkeln måste stoppas. Vi bör vara en minoritet där andra minoriteter känner sig välkomna.