Hur korrumperat är Svenskfinland? – Fredrik Malmberg utreder bäste broder-nätverk i de tvåspråkiga kommunerna

Fredrik Malmbergs forskningsprojekt ”Smolk i ankdammen? Uppfattningar och attityder angående korruption i finlandssvenska kommuner” finansierades av SLS.
Fredrik Malmbergs forskningsprojekt ”Smolk i ankdammen? Uppfattningar och attityder angående korruption i finlandssvenska kommuner” finansierades av SLS. (Jonas Schauman )
14.12.2020

I befolkningsgrupper med ett starkt socialt kapital finns det en förhöjd risk för bäste broder-nätverk. Därför är Svenskfinland intressant.

Har det finlandssvenska kör- och föreningslivet en korrumperande effekt?

Så kan en av de sporrande frågorna formuleras när Fredrik Malmberg, projektforskare i statskunskap vid Åbo Akademi, tar sig an att utreda uppfattningen om, och acceptansen för, korruption i Svenskfinland.

Malmberg säger att en liknande studie inte gjorts tidigare. På nationell nivå har bland annat Vasa universitet och Polishögskolan forskat i korruption. Ur ett nordiskt perspektiv är Sverige ledande i forskningsområdet.

Men för Svenskfinlands del har man än så länge bara utrett förtroendet för institutioner och myndigheter. Frågor om hur utbredd finlandssvenskar tror att korruptionen är, och om i hur hög grad de accepterar den, har förblivit obesvarade.

Kommunens storlek kan ha betydelse

Utöver uppfattningar och attityder utreder Malmberg också vilka personliga erfarenheter som finlandssvenskarna har av korruption. Han gör det genom medborgarpanelen Barometern, som undersöker finlandssvenskarnas värderingar och åsikter om samhället.

Medborgarpanelen omfattar alla tvåspråkiga kommuner, och samtliga åländska kommuner. När nästa omgång frågor ställs i början av 2021 finns Malmbergs frågor om korruption med.

Målet är bland annat att jämföra resultaten med svenska studier, och med svar på samma frågor som ställts av undersökningen Polisbarometern och av kommunbranschens utvecklingsstiftelse KAKS. På så sätt kan Malmberg se om Svenskfinland följer samma mönster som övriga Finland, och Norden, eller om det finns avvikelser.

– Ett annat mål är att se om det finns skillnader på individuell nivå och på kommunal nivå. Är korruption mer accepterat i mindre kommuner än i större? Finns det andra saker, till exempel socioekonomiska faktorer eller utbildningsnivån i kommunerna, som förklarar variationerna? På kommunnivå kan man också undersöka kopplingar mellan uppfattningar om korruption och partidominans, det vill säga vad det har för betydelse om ett parti väldigt länge dominerat kommunens politik.

– På individnivå beaktar jag faktorer som ålder och kön, hur dessa påverkar uppfattningen om korruption, fortsätter Malmberg. Jag är också intresserad av andelen kvinnor i kommunfullmäktige, eftersom studier visat att ju fler kvinnliga politiker desto mindre korruption.

Ruttna äpplen, eller rutten äppelkorg?

Finns det andra studier om förekomsten av korruption inom minoriteter som ger en fingervisning om vad som kan väntas av din utredning?

– Inte direkt, men allmänt kan man säga att inom grupper med ett starkt socialt kapital ökar risken för bäste broder-nätverk som kan ha en korrumperande effekt. Det här var en av motiveringarna för varför det är intressant att studera Svenskfinland. Om samma personer är aktiva inom föreningar, körer och så vidare så kan det ha en negativ inverkan. Sådana nätverk för med sig många fördelar också. Korruptionen är ofta svår att upptäcka och mäta eftersom de inblandade drar nytta av den och är inte motiverade att avslöja korruptionen. Det leder till en tysthetskultur, som det gäller att vara medveten om.

Svenskfinland är känt för sitt starka förenings- och körliv. Det finns institutioner, till exempel Åbo Akademi, som förenar många, och SFP är tongivande i många tvåspråkiga kommuner. Skapar dessa alltså, i värsta fall, utrymme för korruption?

– Nätverk skapar effektiva samarbeten för positiva mål, men de kan också ha negativa följder. Det har i så fall att göra med organisationskulturen. Man brukar skilja mellan individuell korruption och institutionell korruption. Om det handlar om individer kan man beskriva det som några ruttna äpplen i en korg. Om det handlar om själva institutionen, ja då är korgen rutten. Då byggs institutionen på favoriseringar, tacksamhetsskulder och gentjänster, som tar sig i uttryck genom till exempel utnämningar. Allt det här sker ofta inom lagens ramar, är oetiskt men också svårt att upptäcka.

Stresstest avslöjar korruption

Här är det skäl att säga något om definitionen av korruption. Malmberg konstaterar att den är i sig en utmaning. Att begränsa korruption till givandet och tagandet av mutor är för snävt. En beskrivning är att korruption handlar om maktmissbruk, men lagen känner ingen sådan definition.

När man i Finland talar om strukturell korruption syftar man på främst på ett oetiskt beteende som inte är olagligt. Ett sådant beteende gynnar en själv eller en viss grupp människor, eller ett parti, samtidigt som de som gör sig skyldiga till beteendet inte ser de mera långtgående konsekvenserna, säger Malmberg.

– Man är blind för vilka kostnaderna skulle vara om alla betedde sig så. Det här kallas för problemet med kollektivt handlande. De kortsiktiga fördelarna tillfaller enskilda grupper, men de långsiktiga konsekvenserna förblir osynliga. Ofta saknas den etiska medvetenhet som gör att man kan fundera på hur beteendet ser ut utifrån. Det finns ett stresstest som man kan göra, genom att ställa fyra frågor, för att granska sitt beteende: Är det lagligt? Är det etiskt? Hur skulle beteendet rapporteras av medierna? Hur skulle ens närmaste krets se på ens beteende? Om beteendet klarar alla fyra frågor är det sannolikt inte fråga om korruption.

Vad vet vi i dagsläget om korruptionsnivån i Finland?

– Som klyschan lyder: Det som vi ser är toppen av ett isberg. Det är mycket svårt att dra slutsatser om den faktiska förekomsten av korruption av de fall som nu och då kommer fram via nyhetsmedier. Man har försökt mäta förekomsten genom att se hur ofta media rapporterar om korruption eller genom att räkna antalet rättsfall. Men det här säger kanske mera om hur aktuell journalister uppfattar att frågan är, eller om hur mycket resurser det finns för att utreda misstänkta korruptionsfall.

Av samma skäl kan subjektiva åsikter om förekomsten av korruption vara vilseledande, säger Malmberg. Dessa påverkas av hur medier rapporterar om korruptionsskandaler.

För tydlighetens skull: kan du dra slutsatser om den faktiska förekomsten av korruption när du utreder inställningen till korruption och finlandssvenskarnas uppfattning om hur utbredd den är?

– Det finns studier från Sverige och Island som visar att medborgare tenderar att överskatta förekomsten av korruption. Men uppfattningar om korruption kan ha stora konsekvenser, till och med större än den faktiska korruptionen. Om kommuninvånare upplever att korruptionen ökar kan det påverka deras syn på demokratin och på olika institutioners legitimitet.

Fler kvinnor, mindre korruption

Malmberg har tidigare, för sin doktorsavhandling, jämfört acceptansen för korruption i olika länder. Forskningen visar att toleransen för mutor är låg oavsett var i världen man befinner sig. Däremot finns det ett mönster, också i de nordiska länderna, att yngre generationer tenderar att acceptera korruption i högre grad än äldre.

Attityden gentemot korruption korrelerar trots allt inte med förekomsten av korruption. Däremot finns det ett samband mellan ojämlikhet och korruptionstolerans, säger Malmberg.

I ojämlika samhällen, där fattiga ser att rika eliter missbrukar makten, finns en högre tolerans för att till exempel skattefusk.

– Det här leder till en ond cirkel. Korruption skapar större ojämlikhet, som skapar mera korruption. Hela samhällsmoralen eroderar.

Du sa tidigare att du är intresserad av antalet kvinnliga politiker i kommunernas fullmäktige, eftersom det verkar finnas ett samband mellan det antalet och förekomsten av korruption. Vad kan man dra för slutsatser av det?

– Sambanden kan ha att göra med det politiska systemet. Liberala demokratier tenderar ha en hög andel kvinnliga politiker. Om så är fallet är det inte könet som är avgörande, för våra kommuner följer samma system. Det kan vara att sambandet är kontextuellt, det vill säga att könsaspekten spelar roll i länder där korruption är vanligt förekommande. Studier som gjorts i till exempel Mexiko, men också på regional nivå i Europa, tyder på det. Men det finns också andra möjliga förklaringar. Kvinnor undviker att ta risker eftersom de har mindre makt än män. Konsekvenserna för kvinnorna är större, eftersom de inte har det skyddsnät som maskulina bäste broder-nätverk utgör. Dessutom har kvinnliga politiker sin maktbas i olika samhälleliga rörelser som verkar mot korruption. Den basen vill de inte riskera att förlora. I Sverige har man forskat i könsaspekten och inte hittat ett samband, men jag vill replikera den utredningen och se om ett samband finns här.

Forskningsprojektet Smolk i ankdammen? Uppfattningar och attityder angående korruption i finlandssvenska kommunerfinansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland.