Kriget i Ukraina kommer att påverka de finländska kommunerna

Ari Korhonen, sakkunnig inom beredskap och säkerhet på Kommunförbundet, förbundets VD Minna Karhunen, biträdande professor Katri Pynnöniemi från Helsingfors universitet och Försvarshögskolan och direktör Tommi Laurinen från Regionförvaltningsverket i Södra Finland deltog i sändningen.
Ari Korhonen, sakkunnig inom beredskap och säkerhet på Kommunförbundet, förbundets VD Minna Karhunen, biträdande professor Katri Pynnöniemi från Helsingfors universitet och Försvarshögskolan och direktör Tommi Laurinen från Regionförvaltningsverket i Södra Finland deltog i sändningen. (Sonja Eloranta)
4.3.2022

Kommunernas beredskap, tillgången till energi och ukrainska flyktingar diskuterades i Kunta-TV:s sändning.

Kriget i Ukraina kommer att påverka kommunerna på bred front. Det konstaterade Kommunförbundets Ari Korhonen, sakkunnig inom beredskap och säkerhet, då situationen i Ukraina diskuterades i Kunta-TV:s sändning på fredag morgon.

Medverkade gjorde också Kommunförbundets VD Minna Karhunen, biträdande professor Katri Pynnöniemi från Helsingfors universitet och Försvarshögskolan och direktör Tommi Laurinen från Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Den ryska invasionen har konsekvenser för kommunernas ekonomi, i och med att företag drabbas och det påverkar i sin tur kommunernas skatteintäkter, sa Korhonen. Energitillgången påverkas också, främst då oljan som är Rysslands största exportvara till Finland. Dessutom måste kommunerna vara förberedda på att många flyktingar tar sig till Finland. Redan nu har en miljon ukrainare tvingats fly det krigsdrabbade landet.

Tommi Laurinen konstaterade att kommunerna har erfarenhet av att ta emot stora antal flyktingar, men kommunerna gör också klokt i att hålla kontakt med centrala aktörer som Migrationsverket och NTM-centralerna.

Det finns ändå en skillnad mellan det som skedde 2015, då tiotusentals människor från utanför EU:s gränser sökte asyl i Finland, och dagens situation. Utgångspunkten är att ukrainare kan vistas i Finland i 90 dagar som turister. Det skulle i vanliga fall inte ge dem rätt till kommunernas service, men beslut på EU-nivå ger alla ukrainare som lämnar landet en tillfällig skyddsstatus, konstaterade Korhonen.

Det innebär att de har rätt till social- och hälsovårdstjänster, grundskola, småbarnspedagogik och så vidare. Det finns många öppna frågor kring hur detta ska förverkligas, men Korhonen lovade svar åt kommunerna inom några dagar. Kommunförbundet har också i dagarna informerat kommunerna om vad som är att vänta, och mer information utlovas.

Frågan om tillgången till energi aktualiseras i och med kriget i Ukraina. Energibolagen är ansvariga för tillförseln men och kommunerna gör klokt i att kartlägga läget. Avtalen med energibolagen måste vara i skick och distributionen av energi måste fungera, också under undantagsförhållanden.

Enligt Ari Korhonen kommer skrinläggningen av det ryskägda kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki att påverka många kommuner eftersom de direkt eller indirekt är delägare i Fennovoimas projekt, där ryska Rosatom är storägare. Om kommunerna räknat med att kärnkraftverket ska trygga energitillförseln måste de nu se sig för efter andra alternativ, sa Korhonen. Som tur är finns det gott om tid.

Laurinens bedömning av säkerhetsläget är att kommunerna inte startar från noll. Under 2000-talet har kommunernas betydelse för beredskapen identifierats, och planeringen har varit systematisk. Kommunerna är en viktig del av försvarsuppdraget, och i samarbete med andra kommuner, med Försvarsmakten och med andra myndigheterna blir man ännu bättre förberedd.

En bandad och simultantolkad version av sändningen hittar du här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här