”Humppa” eller nödvändigt? – Så ser projekten i Svenskfinland ut
Information om att ny projektfinansiering finns att söka når kommunerna i en strid ström. Är projektformen uppskattad? Och vart går projektpengarna? Kommuntorget frågade sju kommuner.
Läs också: De många projekten har en baksida
Korsnäs: Svårt att ta bort något som invånarna vant sig vid
Antal pågående eller aktuella projekt: Cirka 10.
Främst är det bildningssektorn som är föremål för projekt. Antalet projekt har ökat markant, så var fallet också innan den så kallade Finlandsmodellen. Kommunen budgeterar för projekt som den känner till men det händer att nya projekt tillkommer, som också borde rymmas med. Korsnäs olika kommunsektorer gör sitt bästa för att söka finansiering.
”Men risken är kanske att man dels inte har kunskap om vilka projektmedel som finns att sökas, dels att man inte kan göra tillräckligt goda projektplaner.” En tredje faktor är att kommunen är för liten för vissa mer övergripande projekt.
Projektverksamheten ska stå i relation till grundfinansieringen. ”Om vi inte har råd med en tillräcklig personaldimensionering i den normala verksamheten så skapar det en konstig bild om vi samtidigt sätter relativt mycket resurser på projektarbete.”
Projektens långsiktiga effekt är både positiv och negativ. Projekt ger nya infallsvinklar ny kunskap som underlättar eller effektiverar arbetet.
”Sedan är det svårt att ta bort något som man har redan vant sig med i vardagen. Om vi till exempel får ha Finlandsmodellen under tre års tid, men finansieringen sedan upphör, så kommer det att skapa ett tryck på kommunen att fortsätta med verksamheten – även om vi inte får finansiering för den.”
Malax: Finansiering för utveckling behövs
Antal pågående eller aktuella projekt: Ett tiotal.
Fritids- och kulturverksamheten har flest projekt. Övriga handlar om hållbar utveckling, ekonomiförvaltning, missbrukarvård, småbarnspedagogik och utbildning.
Kommunen bedömer att antalet projekt har ökat. Ibland har Malax inte sökt projektfinansiering på grund av att man inte kunnat hantera fler projekt än de pågående.
”Egenfinansiering krävs i de flesta projekt, vilket kan vara utmanande. Det krävs tid och resurser för att söka och genomföra projekt och för att administrera rapportering.”
Under budgetprocessen är det ofta oklart vilka projekt som inleds under kommande år, men projektfinansieringen underlättar utvecklingsarbetet och har i flera fall varit avgörande. ”Ibland skulle det vara lättare om finansieringen inte var knuten till projekt. Men finansiering för utvecklingsarbete behövs oavsett, det är viktigt och tacksamt att finansieringsstödet finns.”
Kristinestad: Projekt främjar jämlikhet mellan kommunerna
Antal pågående eller aktuella projekt: 30.
Välfärdssektorn, alltså fria bildningen, idrott, ungdomsverksamhet och kultur har flest projekt. ”Utbildningssidans projekt ökar i antal, främst det covid-19-relaterade.”
De senaste 5–10 åren har kommunen satt mera arbete på att söka projekt. Kristinestad har ibland valt att inte söka projektfinansiering på grund av tidsbrist. Det gäller speciellt projekt som spänner över flera serviceområden. Projekt ”kan upplevas ta tid från verklig verksamhet”. Kommunen har inte extra personal som kan arbeta med projekt.
Projektfinansieringen bidrar i många fall med mera resurser än budgeten, även om självfinansieringsandelen tas från budgeten. Ibland sammanfaller inte projektens och budgeternas tidtabeller.
Framförhållning finns vad gäller större projekt. Det finns projekt som burit långt. Det här gäller till exempel stöd till elever. Också integrationsprojekt har gett långsiktiga effekter.
Mycket av utvecklingsarbetet skulle inte vara möjligt utan projekt. ”Det finns absolut inte för mycket statlig finansiering kopplat till projekt. Tvärtom så är det en förutsättning för att vi ska kunna erbjuda service som motsvarar större och rikare kommuners. Projekten med statlig finansiering främjar jämlikheten mellan kommuner.”
Kimitoöns kommun: Små kommuner har svårt att övertyga större om samarbete
Antal pågående eller aktuella projekt: 10 (där kommunen deltar med egen budget).
Nästa år räknar man med 5–6 prioriterade projekt. ”I bästa fall kan projekten också bidra till planeringen och budgeteringen för investeringar i infrastruktur, till skillnad från att hela satsningen skulle gå från kommunens egen ficka.”
Näringslivsutvecklingen har mycket projektverksamhet. Statlig finansiering går främst till projekt inom bildningssektorn, till regionala projekt som förbereder vårdreformen och till digitaliseringsprojekt.
Statliga projektunderstöd med snäva villkor, eller som förutsätter samarbete mellan kommuner, kan vara en nackdel. Som liten kommun har Kimitoön ibland inte kunnat söka projektfinansiering då den inte hittat en samarbetskommun. ”Större kommuner ser det eventuellt inte som tillräckligt intressant att vara med, vilket gör att den mindre kommunen inte kan förverkliga sin idé och går miste om finansiering.”
Sammantaget har projekten en långsiktig inverkan på kommunens verksamhet. Också misslyckade projekt ger erfarenheter om vad det lönar sig att inte göra. ”Till projektens grundläggande natur hör att testa åtgärder och metoder som annars knappast skulle testas.”
Projekt är ett inte tillräckligt använt sätt att organisera arbetet. Utvecklingsåtgärder och andra sektoröverskidande uppdrag är ostrukturerade eller blir helt ogjorda.
Grankulla: Skolor har inte haft tid att söka projektfinansiering
Antal pågående eller aktuella projekt: Drygt 20 inom bildningssektorn, som också är den sektor som har flest projekt. ”Med andra sektorerna medräknat blir det ännu fler.”
Större projekt där fler kommuner ska samarbeta – det som till exempel Utbildningsstyrelsen vill se – kan bli arbetsdryga för en liten organisation. ”Om man ser specifikt på småbarnspedagogiken kan man lugnt säga att projekten ökat. Då småbarnspedagogiken hörde till social- och hälsovården var projekten nästan obefintliga. Går man tio år bakåt i tiden kan man nog säga att projekten ökat i både antal och i komplexitet.”
Grankulla har på grund av brist på personalresurser låtit bli att söka projektfinansiering, och finansiering som kan sökas direkt av skolorna har på senare tid inte varit intressanta. ”Främst på grund av pandemin, som sysselsatt rektorerna och lärarna. Det har helt enkelt inte funnits tid att gå med i olika projekt.”
Det finns en hel del projekt som inte leder till bestående förändringar i stadens verksamhet, men då det handlar om att odla försökskulturen så har projekten en långsiktig effekt.
”Man kan alltså pröva på nya saker och få nya insikter som sedan kan resultera i något mer bestående. Visst underlättar det utvecklingen och sporrar till att pröva. Men hellre skulle vi se att basfinansieringen var i skick och att man i högre grad avstod från denna projekthumppa”.
Raseborg: Projekt ska ha avkastning på investering
Antal pågående eller aktuella projekt: 10 med statligt stöd. Utöver det har staden tre fond- och stiftelsefinansierade projekt, tre inom turismsektorn och ett antal statsstödda bildningsprojekt. Den sistnämnda sektorn har, tillsammans med turistfrämjandet, haft flest projekt de senaste åren, medan bygg- och infrastruktursektorn haft de stora projekten ekonomiskt sett.
Det händer ofta att Raseborg inte söker projektfinansiering på grund av tids- och resursbrist. Projekten ses som en kompletterande finansierings- och arbetsform, men resursbristen är en utmaning och projektformen får inte äventyra det generella statliga stödet. ”Om projektet är stort nog för att anställa en eller flera personer så överväger vi att
delta. Ett exempel är projektet Raseborgs å som ska hindra näringsämnen från att komma ut i havet. Där har vi en projektanställd.”
Raseborg tänker alltid på den långsiktiga effekten när staden går med i ett projekt. ”Det ska ha avkastning på investeringen. Det kan vara svårt att mäta, men om det gynnar trafik, välmående, turism och så vidare så kan projektet motiveras.”
Pargas: Det dagliga arbetet slukar resurser – därför behövs projekt
Antal pågående eller aktuella projekt: 40.
Pargas har länge varit aktivt med projekt och antalen har ökat något, speciellt inom utbildningen där projekten tar en större del av stadens självfinansieringsdel än tidigare.
När staden inte sökt projektfinansiering har det berott på en för kort tidsfrist. Pargas har en på förhand bestämd projektbudget som styr hur mycket av stadens egna pengar som får användas under året. ”I regel har budgeten varit tillräcklig men det beror mycket på vilka möjligheter till projektfinansiering det finns. Kan bli tajt också, speciellt om självfinansieringsdelen är stor.”
Projekten bedöms ha en långvarig effekt och är viktiga för att utveckla verksamheten. ”Vårt dagliga arbete slukar alla våra resurser och krafter – både mänskliga och finansiella. Därför behövs projekt där någon får satsa på en bestämd uppgift med hjälp av statlig finansiering.”
Källa: Tomas Eklund, näringslivschef
Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
Prenumerera | Kommuntorget.fi
