Nya gymnasiet blev startskottet för Malax hållbarhetsstrategi

Nu har gymnasiet i Petalax ett friskt, ljust och vackert skolhus, säger en nöjd rektor Margareta Bast-Gullberg på bilden uppe till vänster.
Nu har gymnasiet i Petalax ett friskt, ljust och vackert skolhus, säger en nöjd rektor Margareta Bast-Gullberg på bilden uppe till vänster.
2.12.2021

Starkt, hållbart, lokalt. Att bygga i trä är härefter ett medvetet strategiskt val i Malax. Den nya gymnasiebyggnaden i massivt trä blev både startskott och väckarklocka för kommunens hållbarhetsarbete.

I strategin för hållbar utveckling som fullmäktige godkände i november förbinder sig Malax kommun att vara klimatneutral år 2030. Målet når man bland annat genom att välja byggnadsmaterial med låg klimatpåverkan.

– Att bygga i trä är klimatsmart, men det är också kreativt. Gymnasiebygget har sporrat alla oss inblandade att tänka nytt och tänka hållbart. Nu är Malax tillbaka till sina rötter igen. Här har man byggt i trä i alla tider, säger Jenny Malmsten och John Södergran, kommundirektör och teknisk direktör i Malax kommun.

– Valet att bygga gymnasiet i trä har banat väg för kommunens nya strategi för hållbar utveckling. Från och med nu kommer vi att analysera alla våra projekt ur ett hållbarhetsperspektiv innan vi startar upphandlingen, fortsätter Malmsten.

Arbetet med kommunens hållbarhetsstrategi har också tvingat fram en diskussion om huruvida det som är tekniskt möjligt också är nödvändigt att bygga.

– Härefter frågar vi oss alltid om vi verkligen måste utrusta våra byggnader med en massa teknik, kan vi klara oss med mindre? Vi har också blivit bättre på att formulera vad vi vill ha när kommunen bygger, säger John Södergran.

Malax kommundirektör Jenny Malmsten säger att valet att bygga gymnasiet i Petalax i trä banade väg för kommunens hållbarhetsstrategi.

Gamla byggnaden fuktskadad

Beslutet att uppföra en ny gymnasiebyggnad var en snabb process, berättar Jenny Malmsten.

– Den gamla gymnasiebyggnaden visade sig vara fuktskadad och när vi fick beskedet att en renovering inte lönar sig, kickade processen snabbt i gång.

Att gymnasiet i Petalax, som gymnasiet i Malax heter, skulle byggas i trä var inte planerat från början. Att byggnaden uppfördes i CLT (Cross Laminated Timber) det vill säga korslimmat trä, har Malax byggnadsarkitekten Johan Ångerman i Vasa att tacka för.
CLT är ett relativt nytt byggnadsmaterial, som blev populärt i Europa innan det slog igenom i Finland.

– Det borde förstås ha varit tvärtom, att vi i Finland skulle ha introducerat CLT för resten av världen, säger Ångerman.

Byggnadsmaterialet är korslimmat trä (CLT).

Att limma trä är i sig ingenting nytt, påpekar han.

– Limmat trä har länge använts till exempel i pelare och balkar. Det nya är att det nu finns inhemska CLT-träelement att tillgå. Ett CLT-element väger bara en femtedel av vad ett betongelement väger, vilket underlättar allt från transport till infran på byggarbetsplatsen.
När Johan Ångerman berättar om fördelarna med att bygga i trä framom till exempel betong, kommer talet som ett glatt porlande vattenfall:

– Trä är ett formbart, lokalt material som är jättestarkt i förhållande till sin vikt. Det är ett ekologiskt hållbart material eftersom trädet binder koldioxid när det växer. När trädet fälls och blir byggnadsmaterial fortsätter det lagra koldioxid om vi tar hand om det på rätt sätt. Träet i en byggnad kan återvinnas. Därtill har vi i Finland långa traditioner av att bygga i trä, vi kan trä här i landet. Dessutom är träet ett lätt och ett tyst byggnadsmaterial. Det här är en sak som kom fram i Malax, där byggnadsarbetarna som vanligen bygger i betong, förundrade sig över hur tyst det var på bygget. Träet är också ett snabbt material, vilket i tider med pressande tidtabeller innebär att tidtabellerna i allmänhet håller. Och sist men inte minst: Trä doftar gott.

Trä är vår tids byggnadsmaterial

Innan han utbildade sig till byggnadsarkitekt jobbade Johan Ångerman som timmerman i tio år.

– Min morfar byggde båtar i trä och jag fick tidigt en insikt om vad man kan göra av trä. Trä är ett material som står mig nära, säger han.

Johan Ångerman säger att användningen av trä kommer att öka.

– Betongen var förra århundrandets material, men nu skiftar det. Träet är materialet för detta århundrande.

Ångerman är glad över att Malax tog ”stafettpinnen” och valde att bygga sitt gymnasium i trä. Malax är en modig kommun, säger han.

Att bygga i trä ökar kunskapen om träet som byggnadsmaterial.

– Om det inte finns projekt där trä används har vi inga möjligheter att utveckla vårt kunnande. Därför är varje byggnad som uppförs i trä viktig. För varje nytt bygge får hantverkarna mera erfarenhet och lär sig nya metoder.

”Lyssna på användarna”

En av lärdomarna som Johan Ångerman tar med sig från byggprocessen i Malax är vikten av att förstå slutanvändarnas behov.

– Jag har diskuterat mycket med användarna det vill säga skolan under processens gång. Gymnasiet och högstadiet är grannar och genom att öka samanvändningen av specialsalar kunde vi banta bygget med några hundra kvadratmeter, vilket minskade investeringskostnaderna samtidigt som åtgärden kommer att få effekt på de årliga drifts- och underhållskostnaderna.

Felicia Lindqvist, Amanda Dahlgren demonstrerar stolarna som kan användas åt båda hållen.

Ett exempel på samanvändningen av salar är de tre klassrummen som till vardags fungerar som vanliga klassrum, men enkelt omvandlas till en stor sal för exempelvis studentskrivningar tack vare de flyttbara väggarna. Högstadiet och gymnasiet delar också matsal och gymnastiksal.

– Att trimma rumsprogrammet för att uppnå en effektiv användning av golvyta är alltid hemåt. Det är onödigt att bygga salar som stor tomma mesta delen av tiden, påpekar Johan Ångerman.

Kostnaderna för gymnasiet uppgick till ca 3 miljoner euro.

– I motsats till hur det brukar gå, underskred det här projektet budgeten med några hundratusen euro, säger en nöjd kommundirektör.

Friskt och ljust skolhus

Gymnasiet i Petalax inledde läsåret i det nya gymnasiet i augusti.

– Det var helt fantastiskt att välkomna eleverna till ett friskt, ljust och vackert skolhus, säger en av slutanvändarna, rektor Margareta Bast-Gullberg.

Att gymnasiet byggdes klimatsmart och kompakt passar som hand i handske med läroplanen som understryker hållbar utveckling och tvärsektoriellt samarbete. Byggnadens hjärta är ett torg – en agora – där eleverna kan tillbringa håltimmar och raster.
Det nya gymnasiet är relativt litet (1 200 kvadratmeter), utan att för den skulle kännas trångt. I väggar och tak är CLT-elementen fullt synliga, träytorna är endast vaxade för att skydda själva träytan. Golvet är av slipad betong och försett med vattenburen golvvärme.

– Vi ville ha naturliga material, det kändes onödigt att tillföra ytterligare material på väggarna eller golvet, träet och den råa betongen räcker. Därför är inomhusluften i byggnaden frisk, säger Ångerman.

Betonggovet har vattenburen värme. Akustikplattorna i takhöjd dämpar tillsammans med byggnadsmaterialet CLT ljudet vilket gör att byggnaden är tyst.

Gymnasieeleverna har deltagit i projektet via egna representanter i byggnadskommittén. Ett biljardbord, en stor inbjudande soffa och ett tyst rum är några av de förslag som eleverna drev – och fick gehör för.

– Skillnaden mellan det gamla skolhuset och det nya är markant. Allt här är fräschare, tystare och ljusare, säger Tilda Strömsbäck och Adon Djebali, som representerade de studerande i byggnadskommittén.

– Jag är definitivt mera motiverad att komma till skolan nu, tillägger Tilda.
Gymnasiet i Petalax värms med fjärrvärme och ventilationen har värmeåtervinning. Byggnaden har LED-belysning och ett smart elsystem som justerar lamporna efter årstidens ljus.

Adon Djebali och Tilda Strömsbäck representerade de studerande i byggnadskommittén.

Gymnasiet i Petalax

  • Grundades 1971 som ett av de första landsortsgymnasierna i Svenskfinland
  • Gymnasium för Malax och Korsnäs kommuner
  • Flyttade in i en helt ny byggnad av trä i augusti 2021
  • Har 120 elevplatser, idag studerar ca 80 elever i gymnasiet, elevprognosen pekar uppåt
  • Personalen uppgår till 20
  • Gymnasiet har en tvärvetenskaplig och en allmän linje

”Det ska hålla i 100 år” 

Malaxfullmäktige godkände strategin för hållbar utveckling i november. Strategin innehåller också en byggnadsstrategisk checklista:

  • Växthusgasutsläppen ska minska med 10 procent från 2021 till 2025
  • Malax bygger i trä som ett strategiskt val
  • Malax är klimatneutralt 2030
  • Plock ur den byggnadsstrategiska checklistan:
    – Analysera alla projekt ur ett hållbarhetsperspektiv
    – I upphandling går kompentens och kvalitet före pris
    – Alla projekt ska ha en hållbarhetsansvarig
    – Projektet CO2-belastning dokumenteras
    – Välj material som går att återanvända eller återvinna
Biljardbordet är i flitig användning under håltimmar och raster. Här är det Ted Stenmark och Nedim Camdzic som finslipar tekniken.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

 
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här