Skillnaderna mellan kommunerna ökar - flyttvågen gör att skolor är felplacerade
Rapporten ”Kommunernas lägesbild” visar att utanför storstäderna så blöder kommunerna folk och pengar.
Befolkningsutvecklingen, ekonomin, finansieringen, tillgången till service och personal, näringsstrukturen och demokratin försätter kommunerna i en ojämlik situation.
Det framgår av rapporten ”Kommunernas lägesbild” som beretts av Finansministeriet och som behandlar befolkningsutvecklingen, ekonomin, uppgifterna, personalen, demokratin och livskraften i kommunerna.
Differentieringen syns i många kommuners förutsättningar att sköta de lagstadgade uppgifterna, skriver Finansministeriet i ett pressmeddelande.
Dessutom är förändringen i befolkningsstrukturen inte ett förbigående fenomen. Skillnaderna mellan kommunerna ökar ytterligare.
De minskande årskullarna, den kraftiga pensioneringen inom kommunsektorn, utmaningarna med tillgången till kompetent arbetskraft samt de svaga utsikterna för den kommunala ekonomin försvårar ordnandet av nödvändig basservice under de närmaste åren.
Det här gäller i synnerhet i de små kommuner som förlorar befolkning, skriver ministeriet.
Slutresultatet är att det blir svårare än tidigare att se till att alla kommuner har faktiska förutsättningar att klara av sina uppgifter.
Spänning mellan vård och utbildning
Den arbetsföra befolkningen kommer att minska under det kommande årtiondet med cirka 3 400 personer per år. Samtidigt tilltar ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna.
För att personal- och resursbrist inte ska bli ett problem måste produktiviteten inom social- och hälsovården höjas, slår rapporten fast.
Situationen måste lösas för att det inte ska uppstå en samhälleligt skadlig spänning mellan social- och hälsovårdsutgifterna och till exempel utbildningsutgifterna för de kommande åldersklasserna, skriver ministeriet.
Asymmetriska förändringar ökar utgifterna
Enligt rapporten omformar befolkningsåldrandet, den sjunkande nativiteten och flyttningsrörelsen kommunfältet i betydande grad, och Statistikcentralens befolkningsprognos visar att befolkningskoncentrationen till huvudstadsregionen och andra stora städer fortsätter.
Inkomsterna minskar i kommuner med en åldrande och minskande befolkning, men omkostnaderna och investeringarna kan inte nödvändigtvis minskas i samma grad, heter det i pressmeddelandet.
Samtidigt behöver nya invånarna i växande kommuner också tjänster som i sin tur förutsätter investeringar. Det här betyder att nyttan av flyttningsvinsten beror på hurdan befolkning som flyttar till kommunen. Mycket hänger också på i vilken mån kommunens nuvarande servicestruktur klarar en befolkningsökning utan nya investeringar.
De snabba förändringarna i befolkningsstrukturen ökar samhällets totala kostnader, skriver Finansministeriet.
Det finns till exempel tillräckligt med skolbyggnader, men många av dem ligger snart på fel plats.
Detta leder till asymmetriska samhälleliga kostnader. Vad som krävs är långsiktighet, prioritering och att den strategiska planeringen bygger på realistiska utgångspunkter.
Sysselsättningen syns endast i stora städer
Också kommunernas skatteinkomstutveckling uppvisar en betydande differentiering.
Samfundsskatteintäkterna koncentreras till en allt mindre grupp kommuner, men kommunalskatteintäkterna uppvisar också stora skillnader, skriver Finansministeriet
De tydliga skillnaderna mellan kommuninvånarnas inkomstnivåer påverkas bland annat av invånarnas utbildningsnivå. När andelen seniorer ökar, ökar även pensionsinkomsternas andel av förvärvsinkomsterna.
Detta minskar för sin del på skatteintäkterna, eftersom pensionsinkomsterna i genomsnitt är lägre än löneinkomsterna.
Den gynnsamma sysselsättningsutveckling har inte realiserats i alla kommuner. Endast i de största städerna har antalet sysselsatta överskridit den nivå som fanns i början av 2010-talet.
Minskningarna i kommunalbeskattningen har utökats under årens lopp, vilket försvagat de faktiska kommunalskatteintäkterna desto mer ju fler löntagare som har små eller medelstora inkomster.
Skillnaderna i kommunalskattesatserna har fortsatt att öka, avslutar Finansministeriet.
> Bekanta dig med rapporten på Finansministeriets webbplats
