Regeringens budgetförhandlingar inleddes — kommunerna behöver löften om att de inte lämnas i sticket, säger Mats Brandt

Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt.
Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt. (Dan Lolax)
14.9.2020

Om kommunerna ska vara den krockkudde som statsministern talat om behövs tydliga löften av regeringen, säger Nykarlebys stadsdirektör.

Regeringen Marin har idag inlett förhandlingar om nästa års statsbudget. Ett förhandlingsresultat kan nås redan imorgon tisdag, men de osäkra utsikterna gör förhandlingarna svåra och kan fördröja resultatet.

Finansminister Matti Vanhanen (C) nämnde just de dunkla framtidsutsikterna som en av tre svåra frågor. Det är coronakrisen som gör exakta prognoser omöjliga. Vanhanen sa också, innan förhandlingarna inleddes, att regeringen måste göra sitt för sysselsättningen – 30 000 nya jobb är målet – och för exportindustrin.

Den tredje utmaningen har att göra med beslut som sträcker sig längre än 2021, bland dem regeringens klimatmålsättningar och den svåra frågan om torv som energikälla.

Omöjligt fastställa budgetramar

Coronavirusepidemin har slagit hål i kommunernas redan ansträngda ekonomi. I år kan förlusten uppgå till 2 miljarder euro i förlorade intäkter och höjda utgifter. Nästa år prognostiseras ett minus på 1,7 miljarder euro.

Under partiledardebatten på Kommunmarknaden förra veckan lovade statsminister Sanna Marin (SDP) att regeringen under budgetförhandlingarna kommer att fatta beslut om att stöda den kommunala ekonomin.

I Nykarleby hoppas stadsdirektör Mats Brandt att det löftet infrias. Stadsstyrelsen i Nykarleby tar idag ställning till ett budgetdirektiv för nästa år. Det handlar om att fastställa målsättningar för årsbidrag och investeringstak. Själva budgeten beräknas nå fullmäktige i Nykarleby i november.

— Det är helt omöjligt att fastställa budgetramar då skatteintäkterna oscillerar och då staten inte sagt hur den förhåller sig till kommunsektorn. Det enda vi känner till i dagsläget är statsandelsprognosen, och om den blir slutgiltig lämnas kommunsektorn åt sitt öde. Men jag hoppas att veckans rambudgetförhandlingar ger resultat.

Brandt säger att i dagsläget är Nykarlebys balanseringsbehov ungefär 1 miljon euro, det vill säga 2 procent av budgeten. Det är överkomligt, säger han, men givet att staden har haft många minusår vill Brandt se förtroendeingivande signaler som ger stabila planeringsförutsättningar från regeringen.

På partiledardebatten förra veckan nämndes höjda statsandelar och en utökad andel av samfundsskatten. Är det sådana löften du vill ha?

— Ja, och det primära syftet är att undvika en permitteringsvåg i kommunsektorn. Ekonomin är väldigt bräcklig. För min egen del är det här den tredje budgeten för Nykarleby och under den tiden har vi haft två samarbetsförhandlingar. Jag vill kunna ge förtroendeingivande signaler till organisationen, till de folkvalda och till invånarna.

Politiker måste stå för sina ord

Brandt säger att Nykarlebys långsiktiga arbete med att förändra stadens strukturer, till exempel inom skolväsendet, störts av coronavirusepidemin. Det preliminära budgetarbetet, som väntas bli klart i veckan, visar att social- och hälsovården och bildningssektorn står inför stora utmaningar.

— Bara vi får inkomstsidan i skick klarar vi det, men då måste politikerna på riksplanet stå för sina ord och lugna ner kommunsektorn. Om vi ska vara den krockkudde som statsminister Marin talat om måste vi få en handräckning av staten. Vi måste samarbeta kring detta.

Positivt, säger Brandt, är att regeringen visat flexibilitet och är beredd att förlänga tiden för så kallade kriskommuners balanserande av budgeten. Den åtgärden fanns som förslag i de österbottniska kommunernas gemensamma upprop i våras.

Vill du också se ett löfte om att regeringen återvänder till frågan om stödet till kommunerna i tilläggsbudgetar nästa år, om nödvändigt?

— Man måste också förstå Finansministeriets situation. Det är inte lätt att vara prognosmakare i dessa tider. De mörkaste prognoserna från i våras har inte förverkligats, och vi hoppas att det fortsätter så. Men vi behöver trovärdiga signaler om att kommunerna inte lämnas i sticket.

Nästa år blir tungt för Raseborg

I Raseborg jobbar de olika sektorerna och nämnderna under hösten utgående från en lista över föreslagna inbesparingsåtgärder som stadsstyrelsen godkände i augusti.

Tanken är att det arbetet ska utmynna i ett budgetförslag som ger staden ett nollresultat nästa år. Budgeten godkänns av fullmäktige i december.

Ekonomichef Jeanette Bäckström säger att resultatet från regeringens budgetförhandling kan påverka budgetarbetet i Raseborg. De olika sektorernas budgetförslag ska till de ansvariga nämnderna i november, och då finns det tid att reagera på regeringens statsbudget för 2021.

Utöver höjda statsandelar säger Bäckström att allt stöd som regeringen kan ge tas tacksamt emot.

—Nästa år blir väldigt tungt. Arbetslösheten har ökat i staden och det syns också på annat håll. Till exempel så har antal fall av omhändertagna barn ökat, vilket är väldigt kostsamt.

Liksom Brandt säger Bäckström att coronavirusepidemin gör utgifterna för nästa år svårförutspådda. Klart är dock, att om den aktuella listan över nedskärningar förverkligas så sänks nivån på invånarnas service. Exakt hur kommer en konsekvensbedömning, som ännu inte är klar, att visa.

Bäckström säger också att det är oklart om Raseborg kan dra nytta av att kriskommuner får förlängd tidsfrist för att balansera budgeten. Raseborg har nämligen redan fått förlängning för det arbetet, och ska kunna uppvisa en balanserad budget 2022.

Ändring: Jeanette Bäckströms kommentar tillagd 13:26.