Finansminister Lintilä: Regeringsprogrammet gör inte kommunernas ekonomiska kris rättvisa

Finansminister Mika Lintilä talade inför Kommunförbundets förbundsdelegation. Foto: Mattias Lindroth
Finansminister Mika Lintilä talade inför Kommunförbundets förbundsdelegation. Foto: Mattias Lindroth
28.11.2019

Mika Lintilä (C) säger att situationens allvar gick upp för honom efter samtal med kommundirektörer.

– Situationen är allvarlig.

Finansminister Mika Lintilä (C) gav en dyster summering av Finlands och den globala ekonomins dagsform när Kommunförbundets förbundsdelegation möttes i Kommunernas hus på torsdag.

Lintilä tillstod att den kommunala ekonomin är i ett sämre skick än vad partierna visste under regeringsförhandlingarna i våras. Med andra ord så saknar regeringsprogrammet en miljard euro, vilket betyder att den extra miljard som utlovas i programmet, och att de 273 miljoner euro som kommunerna får redan i år tack vare att konkurrenskraftsavtalet slopas, inte räcker till.

– Bilden av läget blev klart för mig under Kommunmarknaden i september, när kommundirektör efter kommundirektör kom fram och beskrev situationen.

Det regeringen och kommunerna måste göra är att öka sysselsättningen. En stärkt inkomstbas är det enda botemedlet och Lintilä beskrev regeringens sysselsättningsmål på 75 procent inte som en politisk agenda utan som en samhällelig fråga.

Målet hade varit det samma också om Finland fått en annan regeringsbas.

Bra att tyst om reformen

Sysselsättningsförsöken med kommunerna, som inleds i vår och som innebär att kommunerna, själva eller tillsammans, tar över en del av arbets- och näringsbyråernas kunder, är ett sätt att angripa problemet, sa Lintilä. Förhoppningen är att arbetsplatser och arbetssökande bättre ska kunna möta varandra.

Behovet av invandrad arbetskraft är skriande, fortsatte Lintilä, och processen med arbetsloven måste bli smidigare.

– Restaurangkockar värvas globalt nuförtiden. Sådant är läget till exempel i Lappland.

Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen är också denna regerings största projekt, avsett inte bara att förbättra vården utan också att få ner de offentliga utgifterna.

Målsättningen är klar: de nya landskapen ska stå klara från och med 2023, men frågan om huruvida landskapen ska ha rätt att uppbära skatt blir en fråga för nästa regering, sa Lintilä.

– Det är bra när det är tyst kring reformen, och det har varit betydligt tystare nu än på länge. Det betyder att arbetet framskrider.

Fastighetsskatten ses över

Utöver det här lyfte Lintilä upp Finansministeriets projekt, avsedda att få upp produktiviteten ute i regionerna. De här projekten rör informations- och kommunikationsteknik, upphandling och offentligt ägda fastigheter.

Lintilä utlovade och en reform av fastighetsskatten. En sådan var under arbete redan under regeringen Sipilä men skrinlades. Syftet med reformen är att fastigheter ska beskattas mera i enlighet med deras faktiska marknadsvärde, och fastighetsägare ska inte åka på oskäliga höjningar.

Den här frågan aktualiserades i den åboländska skärgården i våras, efter att många fastighetsägare åkte på höga skattehöjningar i samband med att Skatteförvaltningen reviderade sina register.

Herr Trump skapar osäkerhet

Lintilä breddade också på perspektivet och påminde om att 40 procent av Finlands BNP utgörs av exporten till andra länder. Det här binder den offentliga ekonomin till världsekonomin, och den har aldrig varit så osäker som nu.

Enligt EPU-indexet, som mäter ekonomisk-politisk osäkerhet, är osäkerheten dubbelt så stor nu som den var efter 9/11-attackerna i USA.

– Vilken är den största orsaken? Herr Trump! konstaterade Lintilä med hänvisning till USA:s handelskrig med Kina.

Också närmare Finland finns det problem. Brexit är ett av dem, Tysklands ekonomi ett annat. Tysklands tillväxt tros ligga på 0,1 procent nästa år, och trots att sysselsättningsläget är bra så omintetgör de osäkra framtidsutsikterna all investering.

Lintilä konstaterade att Finland inte är på väg in i en recession utan dras istället med en låg tillväxt.

– Det som behövs nu är en politik som är förutsägbar.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här