Dags för eltalko i kommunerna när energisparveckan drar igång

Grankulla sänker rumstemperaturen i skolor och kontor, vattentemperaturen i simhallen och den ena av två bastur.
Grankulla sänker rumstemperaturen i skolor och kontor, vattentemperaturen i simhallen och den ena av två bastur. (Kommuntorget arkiv | Niklas Tallqvist)
10.10.2022

Kommunerna har den här hösten kavlat upp ärmarna och energitalkot har redan dragit i gång på många håll. Det visar Kommunförbundets energisparenkät som besvarades av 80 olika stora kommuner på olika håll av landet. Vi pejlade läget i Grankulla, Helsingfors och på Åland som inte deltog i enkäten.

Fler åtgärder är att vänta när vintern knackar på dörren, bland annat Helsingfors ska publicera sin åtstramningslista på måndag när Motivas årligen återkommande, landsomfattande energisparvecka börjar. 

Bara 15 procent av de 80 kommuner som svarade hade en färdig beredskapsplan för elavbrott. – Kommunförbundets energisparenkät

Redan tidigare i höstas och långt före motivakampanjen har de flesta kommuner gjort upp långa listor på potentiella sparmål med anledning av energikrisen och dammat av beredskapsplanerna inför eventuella elavbrott. Enligt Kommunförbundets färska enkät (på finska) utreder åtta av tio kommuner som bäst konkreta sparmål och nio av tio kommuner uppger att de har för avsikt att spara mer än tidigare planerat. 

 Se beredningen av Grankullas tio-i-topp sparlista här.

Var tionde kommun uppger i enkäten att den redan lagt i en högre växel med konkreta sparåtgärder, åtgärder som medierna nu rapporterar om dagligen. Till exempel i Helsingfors höjer staden inträdesavgifterna till simhallarna den 31 oktober och i Grankulla har samhällstekniska nämnden beslutit sänka rumstemperaturen i skolor och kontor, vattentemperaturen i simhallen och den ena av två bastur.

 Vad kan vi förvänta oss, enkätansvarige Vesa Peltola, energisakkunnig vid Kommunförbundets enhet för samhälle och miljö?

– Vi har inte radikala, serviceförsämrande åtgärder att vänta i stor skala såsom nedstängningar eller tidsbegränsningar utan i huvudsak går kommunerna in för en sänkning av temperaturen och ändringar i belysningen av byggnader, trafikleder, parker och friluftsområden. 

Nio av tio kommuner för avsikt att spara mer än tidigare planerat.  – Kommunförbundets energisparenkät

– Anmärkningsvärt är investeringarnas andel av sparåtgärderna, men vi är osäkra på om svaren avser planerade investeringar eller sådana som är på kommande, tillägger Peltola.

I likhet med många andra rekommenderar han att de investeringar som i alla fall görs i högre grad än tidigare beaktar energieffektiviteten och hållbarheten exempelvis i nybyggen och reparationer av existerande fastigheter.

Ytterligare några saker är anmärkningsvärda, påpekar Peltola. En är att ganska få kommuner är beredda på långvariga eller ens kortvariga elavbrott. 

Vesa Peltola.

– Typiskt är att man har skaffat reservmaskiner enbart för några få funktioner och ställen som upplevs som de väsentligaste. 

En annan sak som sticker ut är att de kommuner som hör till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal (KETS) verkar vara bättre utrustade inför krisen är många andra kommuner, och att KETS-kommunerna också har lättare att identifiera sparmöjligheter.

Peltolas råd till kommuner är att med snabb tidtabell kontrollera att ventilationen är i skick och att man har skött driftstekniken kring ventileringen och uppvärmningen.

 – Det är viktigt att de så kallade årstidsjusteringarna, servicen och reparationen är i ordning, påpekar han och hänvisar till Motivas Kommunikationsforum för husteknik.

Finns det något alls man har tänkt öka på i dagens läge, Vesa Peltola? 

– De kommuner som deltog i enkäten säger att de ska öka på informationen till kommuninvånarna och det är ju positivt! 

Grankulla sparar redan – också för att visa solidaritet

Av de folktäta kommunerna i södra Finland hör bland annat Grankulla till KETS-kommunerna och har berett tio åtgärder (se länken ovan). Staden har redan gått in för att sänka fastigheternas temperaturer till 19 grader och ”optimera” utebelysningen förutom åtgärderna i simhallen som beskrevs tidigare.

Stadsdirektör Christoffer Masar säger att processen ännu pågår men att samhällstekniska utskottet har behandlat åtgärderna redan för en månad sedan den 13 september och bett om utlåtande av alla berörda instanser. Bildningsutskottet behandlade ärendet den 6 oktober. Stadsstyrelsen ska ta ställning till helheten 31.10. 

Christoffer Masar.

– Vi har också mera allmänt bett alla enheter att i egen verksamhet så gott som möjligt spara på energi som del av den normala verksamheten. Samma önskemål har också gått ut till invånarna, säger Masar, och tillägger:

– Vi ser det här främst som ett sätt att visa solidaritet för Ukraina och mot Putin, förutom att det så klart är en ekonomisk fråga. 

Masar känner sig främst hoppfull eftersom staden satsat ganska mycket på energieffektiverande åtgärder under årens lopp. 

– Och jag tror och hoppas att vi via det senaste energisparningsprogrammet också kan lära oss nytt, som vi också kan utnyttja i fortsättningen.

Är det så att Grankulla inte har någon backup om det blir totalstopp i energitillförseln?

–  Om tillförseln inte räcker för alla fastigheter har vi som en del av beredskapsplaneringen en prioriteringslista. Vi har också möjlighet att under kort tid producera el till vissa fastigheter med dieselgenerator.

– Enskilda fastigheter har solpaneler men i övrig är vi nog helt beroende av elbolagen.

Busholmens konstgräs i Helsingfors förvandlas på vintern till en kontsisbana. Staden ser över elförbrukningen vid idrottsanläggningarna.

Helsingfors månar om tillgängligheten – höjer ändå biljettpriset till simhallarna

Den kraftiga ökningen av kostnaderna för el och energi gjorde att Helsingfors stads motionstjänster höjer inträdesavgifterna med 30 cent för en enkel vuxenbiljett till simhallarna på Georgsgatan, i Britas, Östra centrum och Jakobacka från och med november. Det är den första sparåtgärden som direkt påverkar stadsborna. 

Markus Kühn är strategidirektör för Helsingfors stad och basar för den samordningsgrupp på övergripande stadsnivå för energiberedskap som tillsattes den 9 september. 

Markus Kühn.

– Det väsentliga nu är att minimera de skadliga effekterna för stadsborna och personalen, betonar han och säger att priset och tillgängligheten på el inverkar stort på olika sektorer och att den är särskilt viktig inom social- och hälsovården.

– Vi måste se till att stadsborna fortsättningsvis har tillgång till kultur- och friluftsservice. 

Gruppen som strategidirektören leder har bland annat som uppgift att identifiera de mest effektiva sparåtgärderna och att utreda – och minimera – konsekvenserna för sparåtgärderna inom olika områden.

– Jag ser på situationen och stadens förmåga att hantera olika undantag med tillförsikt. Vi löser detta i samarbete med stadsborna och företagen. Att vi klarar det bevisade till exempel coronapandemin, säger Kühn.  

Det är särskilt viktig att undvika topparna i elförbrukningen den kommande vintern. – Markus Kühn, strategidirektör vid Helsingfors stad

Han betonar i likhet med Masar det långsiktiga arbetet staden redan länge gått in för så att fastigheter i dess ägo ska vara energieffektiva och den kontinuerliga koordinationen inom administrationen.

– Målen är strikta och bindande och just nu fortsätter vi med den utstakade strategin och jobbar för att ännu snabbare minska stadens energikonsumtion, framhåller Kühn.

Som ett konkret exempel nämner han stadsstyrelsens beslut i augusti att sänka inomhustemperaturen i alla kontor.  

– Och den senaste utsikten för läget med investeringar och kostnader kan vi presentera först i slutet av hösten när budgetberedningen är klar, säger strategidirektören. 

Åland storsatsar vidare på vindkraften – oroar sig för sjöfartens utsläppsrätter

Också på Åland har man sedan cirka fem år varit i färd med att se över energikonsumtionen och omställa till ett mer hållbart samhälle. Öriket använder inte alls naturgas, har ett eget stamnätsbolag Kraftnät Åland och är en del av det svenska energiområdet SE3 med energitransmission från Sverige, främst el via sjökabel.  

Landskapsregeringen har mot ansökningar fördelat stöd för uppgradering av energisystem och installation av solcellspaneler samt meddelat sin ambition om att bli centrum för förnybar el i Norden, berättar elsäkerhetsmyndigheten, energisakkunnige Johnny Lindström. Han tillägger att medlen tyvärr nu är slut för i år.

Visionen är lokal elproduktion, ny teknologi, energilagring och smarta elnät. Vindförhållandena är som känt ypperliga på Åland och när de vindkraftverk som nu byggs ut är färdiga borde de trygga två tredjedelar av Ålands försörjning.

Johnny Lindström.

– Vindkraftsparken producerar nu i teorin ungefär 40 MW. Genom detta uppnår vi i bästa fall drygt 60 procent egenförsörjning av vindkraft, såvitt det inte är vindstilla, konstaterar Lindström.

Verkligheten i oktober 2022 är emellertid den att Ålands elandelslag (ÅEA) nu är tvunget att höja det åländska elpriset med 25 procent. Ännu i januari var situationen en helt annan och ÅEA kunde sänka elpriset med 17 procent. Enligt elsäkerhetsmyndigheten Lindström är man särskilt orolig för sjö

Lindström säger att landskapsregeringen redan i mitten av september reagerat med en energisparuppmaning, som skickades till alla myndigheter och verksamheter som är underlyder landskapsregeringen 

Via kris utvecklas man och vi tror att energikrisen blir mindre när vårsolen lyser igen på fjärdarna. – Johnny Lindström, energisparmyndigheten på Åland

Johnny Lindström berättar att det är kommunerna och Mariehamns stad som förvaltar den konkreta verksamheten som simhallar och ishallar och att de också skridit till liknande åtgärder.

Hur förbereder ni er på energiavbrott?

 – Vi är kontinuerligt förberedda på elavbrott och installerade för ca 10 år sedan en 100 MW reservkraftskabel till Nådendal. Ytterligare har vi turbingeneratorer som kan startas och de kan förse vitala delar av samhället.

Vissa områden som är särskilt sårbara? 

– Sedan en förödande julstorm för några år sedan förstärkte vi våra nät och säkerställde att viktiga konsumtionsställen kan förses med reservkraft. 

– Sjötrafiken och de höjda kostnaderna är vi oroliga för, särskilt kommande utsläppsrätter för sjöfart som är på kommande inom EU, eftersom huvudsakligen är det sjöfart som anlitas för trafiken till och från Åland.

Den åländska sparlistan 

släck belysning som inte behövs och byt till lågenergilampor

dra ner värmen (en grad motsvarar 5% av uppvärmningskostnaden)

använd mindre varmvatten, t.ex. genom att installera snålspolande kranmunstycken

vädra kort och effektivt, justera in ventilationen korrekt och om ingen är i rummet kan

luftflödet reduceras

stäng av datorn när den inte används

stäng av apparater som inte används i stället för att låta dem stå i stand- by

dra ur laddare som inte används

installera om möjligt timer på förbrukare

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här