På Åland drabbas Mariehamn hårt av undantagstillståndet. 126 av stadens cirka 750 anställda har permitterats, merparten på deltid. Stadsdirektör Barbara Heinonen säger att man försökt hitta individuella lösningar. Alla behövs när läget normaliseras igen. I små åländska kommuner är situationen en annan.

Badhuset Mariebad vid östra stranden i Mariehamn är stängt för besökare. Men huset är inte öde. Det byggs, målas, putsas och städas i snart sagt alla knutar – från kaféaltanen utomhus till högst upp i vattenrutschtornet.

Ann-Kathrine Nordström, anställd som badvärd, deltar i underhållsarbetet. Träpanel som prytt väggarna i badavdelningen skruvas ner och putsas och oljas. Om några dagar ska hon städa på ett äldreboende i staden.

– Det är som det är, desto mer vill jag inte säga om dagens situation, säger hon.

Jobb har försvunnit

I Mariehamn finns de flesta av Ålands större idrottsanläggningar och landskapets största bibliotek. Staden har även ett flertal anställda inom ungdomsverksamheten som nu ligger nere. Många jobb har helt försvunnit, andra anställda har fått mindre att göra.

I slutet av mars kallade Mariehamn därför till samarbetsförhandlingar som rörde maximalt 175 personer.

– Det blir färre i praktiken eftersom vi i första hand försöker hitta alternativ.  Flera anställda kan ta ut sparad semester eller kompledigt. Andra har erbjudits antingen omplaceringar, till exempel från barnomsorgen till äldreomsorgen, eller olika ersättningsjobb som kan passa vissa anställda, säger stadsdirektör Barbara Heinonen.

Det kan till exempel handla om att underhålla och storstäda stadens fastigheter och att röja i skogspartier – det är förvisso jobb som inte pågår i en evighet men som kan rädda några veckor.

– För en del, till exempel om man har skolbarn hemma, kan permittering också upplevas som ett okej alternativ, säger Barbara Heinonen.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Den stora altanen intill kaféet vid badhuset Mariebad var sliten och ska få ett nytt trädäck. David Sandberg är en av dem som jobbar med projektet. Foto: Kjell Söderlund

I slutet av april kom beskedet av förhandlingarna: 126 permitteras, 95 av dem på deltid och 31 på heltid. Det kan dock i praktiken bli något färre om man kommer överens med ännu flera om andra alternativ som till exempel omplacering.

Staden har beslutat att anställda, som permitteras, får behålla sina friskvårdsförmåner och sin möjlighet att besöka företagshälsovården.

Fördel att vara liten

I Geta, en kommun på norra Åland med drygt 30 anställda och knappt 500 invånare, är inga permitteringar aktuella.

– Det finns inte på kartan att vi skulle permittera en enda. I just det här läget är det en fördel att vara en liten kommun. Vi har så slimmad organisation sedan tidigare och alla anställda behövs. Vi har ingen ungdoms- och fritidsledare, sådant arbete sköts ideellt, och det finns andra uppgifter för vår enda bibliotekarie som arbetat deltid, säger kommundirektör Gustav Blomberg.

Daghemspersonal kan få jobb inom äldreomsorgen. I hemtjänsten har behovet av arbetskraft ökat. Kommunen har bra kontroll på sina invånare och alla över 75 år har kontaktats och fått frågan om de behöver extra hjälp.

– Vi kan till exempel köra ut matportioner åt dem.

Inom den tekniska sektorn har man faktiskt tagit in en extra resurs.

– Det är mycket som ska göras på våren – bland annat måste badstränder och vandringsstigar städas och fräschas upp.

Föglö behöver varenda en

I Föglö, en av Ålands skärgårdskommuner utan fast vägförbindelse och med cirka 530 invånare, är tongångarna de samma.

– En stor del eller runt 40 av våra 60 anställda arbetar inom äldreomsorgen, handikappservicen och i skolan och de behövs varenda en. Inom äldreomsorgen behövs dessutom många vikarier just nu eftersom man inte får jobba med minsta förkylningssymtom. På kansliet har vi snarare mer jobb än mindre, bland annat för att det kommer så många undersökningar från olika instanser om coronaläget.

Konstruktiv anda

Jomala, Ålands största landsbygdskommun, har drygt 150 tillsvidare anställda. Där kallade man till samarbetsförhandlingar med samtliga anställda. Förhandlingarna handlade om permitteringar på deltid eller deltid i högst 90 dagar. Även andra lösningar så som semester, semesterpenning och omplaceringar diskuterades. Resultatet blev att 27 personer permitterades, fem av dem på deltid.

– Dialogen med de anställda och facken har förts i en konstruktiv anda. Jag kan bara lyfta på hatten för att alla varit så lösningsfokuserade, säger kommundirektör John Eriksson.

 I Finström, Ålands näststörsta kommun med cirka 130 anställda, avvaktar man med eventuella permitteringar. I stället har man omplacerat en del anställda, som blivit sysslolösa, och uppmanat alla att ta ut semester nu och att även omvandla semesterpremien till ledig tid som tas ut nu.

– Men om undantagstillståndet förlängs kan det bli fråga om samarbetsförhandlingar, säger kommundirektör Erik Brunström.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Badhuset Mariebad fräschas upp under stängningen. Ann-Kathrine Nordström, som normalt sitter i kassan eller övervakar bassängerna, putsar och oljar träpanel som suttit på väggarna och som blivit urblekt. Foto: Kjell Söderlund

Fakta: covid-19 på Åland

  • Få fall av covid-19 har konstaterats på Åland som på grund av mycket begränsad färjetrafik har få personkontakter med omvärlden.
  • Per den 29 april hade 551 prover tagits och 12 personer bar på smittan. Ingen av dem har vårdats på sjukhusets intensivavdelning.
  • Enligt landskapsläkaren Knut Lönnroth finns det ingenting som tyder på att en större del av ålänningarna är smittade.

Fakta: ”Vem ska låna mest?”

  • Flera av de 16 åländska kommunerna uppvisade röda siffror redan före coronakrisen.
  • Därför tillsattes före påsk en styrgrupp med representanter för Ålands landskapsregering, Mariehamn, Ålands kommunförbund och Kommunala avtalsdelegationen som ska se över och föreslå åtgärder som kan stöda kommunerna.
  • – Om samhället sakta men säkert återgår till det normala i mitten av maj räknar vi ändå med att Åland som helhet går back med cirka 100 miljoner. Frågan är sedan vem som ska låna mest för att klara läget – kommunerna eller landskapet? frågar Harry Jansson, kansliminister i Ålands landskapsregering.