Ulf Stenman: God beredskap stärker kriståligheten i kommunerna

I kontakten med mina nordiska kolleger, framför allt i Sverige, kommer på senare tid ofta vår beredskap och vårt civilförsvar på tal. Våra grannar ser Finlands som ett föredöme när det gäller att vara förberedd för krissituationer och man nämner ofta våra skyddsrum, beredskapslager, vår allmänna värnplikt och förmåga att agera och fatta beslut.

Bakgrunden till detta intresse står givetvis att finna i coronapandemin och hur vi hanterade den samt i det allmänna säkerhetspolitiska läget just nu. Rysslands anfallskrig på Ukraina försnabbande Finlands och Sveriges beslut om en gemensam ansökan om medlemskap i Nato, vilket också har skapat ett större intresse för ett mera omfattande nordiskt samarbete inom beredskapsarbetet.

Vi har ett instabilt säkerhetsläge och så gott som dagligen tar vi del av rapporteras från krigshärdar och gängrelaterade mord i vårt västra grannland. Många myndigheter, företag och institutioner i Finland uppger att antalet cyberattacker har ökat märkbart under den senaste tiden. Det misstänkta sabotaget mot gasledningen Balticconnector mellan Finland och Estland visar hur sårbar vår infrastruktur är. Därtill har det på sina håll i landet – av närmast väderrelaterade orsaker – förekommit störningar i vattenförsörjningen, vilket skapat problem och medfört provisoriska lösningar.

Kommunernas roll är viktig

Kommunerna har en viktig roll när det gäller att upprätthålla samhällets försörjningsberedskap och kristålighet. Kommunförbundet rekommenderar därför kommunerna att uppdatera skyddet av sin kritiska infrastruktur inom energi- och vattenförsörjning, telekommunikation, transport, hälsovård och livsmedelsförsörjning med mera. Vid sidan av de traditionella begreppen säkerhet, totalförsvar och beredskap talar vi numera allt oftare om civil beredskap och resiliens. Med resiliens avser vi samhällets allmänna kristålighet. Den uppnås bäst genom samarbete mellan myndigheter, näringsliv, organisationer och medborgare och här är kommunen i en nyckelposition.

Kommunerna ska klara av att sköta sina uppgifter och trygga invånarnas välfärd trots störningar, hot och risker i den externa eller interna verksamhetsmiljön. Den övergripande säkerheten i kommunen tryggas med hjälp av beredskaps- och lokal säkerhetsplanering och med en kriskommunikation som också den måste planeras på förhand.

Hur kommunikationsarbetet bedrivs i det första skedet av en kris är avgörande för det fortsatta arbetet och för förtroendet för kommunen. En korrekt kommunikationsstrategi vid krissituationer bidrar till att minimera skadorna när informationen är snabb, tydlig, ärlig och öppen. Det innebär bland annat att erkänna problem, kommunicera risker och konsekvenser och inte medvetet utelämna information.

Planera i tid

Vi lever i ett informationssamhälle och vid en kris är det därför viktigt att olika organisationer och myndigheter samordnar sina kommunikationsinsatser för att undvika förvirring och konflikter. Kommunikationsplanen är en viktig del av beredskapsarbetet.

Vi hoppas alla att alla dessa planer ska förbli planer och inte behöva realiseras, men om och när något inträffar är det ohjälpligen för sent att börja planera. Att göra tydliga planer är ett förebyggande säkerhetsarbete som skapar trygghet, ett ord och en känsla det finns orsak att värna om idag.