Ulf Stenman: Vi har gjort vårt val!

14.6.2021
Bloggar Ulf Stenman

Enligt de sista opinionsmätningarna var utgångsläget inför kommunalvalet att Samlingspartiet skulle bli det populäraste partiet.

Sannfinländarna låg hack i häl, tätt följt av SDP. Centern förutspåddes att backa medan situationen för De Gröna och Vänsterförbundet var något osäkert. SFP uppskattades ha lägre stöd än i förra kommunalvalet då partiet fick 4,9 procent av rösterna och likaså Kristdemokraterna låg under föregående kommunalvalsresultat inför slutspurten på valdagen.

Det fanns en känsla i årets kommunalval att vissa oppositionspartier försökte styra över kommunalvalsdiskussionen till en förtroendeomröstning om regeringen istället för att diskutera lokala frågor som de facto de nya fullmäktigeledamöterna skall besluta om.

Totalt ställde cirka 35 600 kandidater upp, medelåldern i kandidatfältet låg på 50 år och under 30-åringar fanns bara drygt 8 procent av. Könsfördelningen var knappt 40–60 till männens fördel.

Så lång utgångsläget och resultatet kan ganska långt sammanfattas som: Vad var det vi sa!

Samlingspartiet fick flest röster och Sannfinländarna stöd växte betydligt. Alla regeringspartier backade förutom SFP. Sannfinländarna ökade med totalt 600 fullmäktigeplatser och gick framåt i 269 kommuner.

I sex kommuner är Sannfinländarna största parti medan Centern backade betydligt och ökade i endast tre kommuner. Även om SFP gick lite framåt tappade partiet totalt sett åtta mandat.

Kommunalvalet är ganska långt ett personval, framförallt ju mindre kommun desto mera tenderar väljaren att rösta på person medan partiet har större betydelser för väljaren i städer. Det här syns också i resultatet där olika partiernas resultat varierar betydligt mellan regioner och kommuner än vad det nationella resultatet ger vid handen.

Orkar vi med flera val?

Vilka följder har då valet?  De som nu valts in i respektive kommuns fullmäktige skall göra linjedragningar för kommunens framtid som trots allt har en viss betydelse även utöver det lokala beslutsfattandet.

Samtidigt väljs också väljs också beslutsfattare till samkommuner och olika interkommunala aktörer på basen av resultatet i kommunalvalet vilket betyder att ett gott kommunalval även ger bättre representation för partiet i de organen.  Det betyder i klartext att fastän skiftningarna i styrkeförhållandena var marginella i valet och den stora jordskredssegern uteblev så har nog till exempel 600 fler ledamöter totalt för Sannfinländarna en betydelse för framtiden. Andra exempel kan vara det minskade stödet för SFP i Lovisa eller Larsmo där Kristdemokraterna tog egen majoriteten i fullmäktige. För övrigt den enda kommunen i Finland där KD har majoritet.

Det som skapar större oro än själva valutgången är valdeltagandet, 55,1 procent. Valdeltagandet i förra kommunalvalet var 58,9 procent. Man kan söka orsaken i fotbolls–EM, corona, framflyttat val, varmt väder och många andra saker men faktum kvarstår: vi har ett problem om endast hälften utnyttjar sin demokratiska rösträtt och vill påverka sin framtid. Lägg därtill att vi snart skall börja med landskapsval. Orkar vi med flera val? Fråga Sverige där landstingsvalet, eller numera regionvalet, har funnits i drygt 100 år och kallas ”det glömda valet”.

De nya förtroendevalda som nu valts står inför utmanande uppgifter.

Gällande representationen skedde ingen större förändring, medelåldern på de invalda är 55 år och 44 procent av dem är nyinvalda. I hela landet var kvinnornas andel 39,9 procent under den förra mandatperioden och nu är kvinnornas andel 40 procent. I flera kommuner som till exempel Närpes fick man in rätt unga beslutsfattare och medelåldern är nu 43,5 år vilket är klart under landets medeltal. Här fick också nya inflyttade med annat modersmål än svenska och finska en starkare representation än genomsnittet.

Avslutningsvis kan konstateras att många upplevt den offentliga debatten som onödigt hätsk. Debatten på framförallt de sociala medierna håller inte alltid en sådan nivå som den borde göra utan leder till direkta hot och trakasserier som inte hör hemma i en demokratisk debatt.

De nya förtroendevalda som nu valts står inför utmanande uppgifter. Behovet av tjänster och service ökar ständigt samtidigt som stora reformer ändrar på arbetssätt och uppgifter för kommunerna. Den demografiska  och den ekonomiska utvecklingen är bara några av utmaningarna .

 Jag vill därför gratulera alla kandidater, framförallt de invalda och önskar Er framgång i Ert viktiga arbete.