Kyösti Värri: Könsfördelningen bland gymnasiestuderandena är väldigt stabil

4.2.2021
Bloggar Kyösti Värri

Inom gymnasieutbildningen har relationstalet 58/42 under flera år beskrivit flera olika saker. I de flesta fall har det varit fråga om ett sammanträffande, men talet har varit en bra tumregel i många sammanhang.

Det har beskrivit både ansökningarna till gymnasiet, studerandenas könsfördelning, matematikstudierna och gymnasiefinansieringen. Håller relationstalet fortfarande streck?

Ansökningsstatistiken för den gemensamma ansökan år 2020 visar att 58 procent av eleverna i avgångsklasserna inom den grundläggande utbildningen i första hand sökte till gymnasieutbildning, medan 42 procent sökte till yrkesutbildning vid de egentliga ansökningarna. Förhållandet har under de senaste åren hållits på samma nivå: år 2018–2020 var medelvärdena 58,1 respektive 41,9 procent.

De lokala skillnaderna i ansökningarna är dock stora. Medan 91 procent av eleverna i avgångsklasserna i Grankulla år 2018–2020 i första hand sökte sig till gymnasieutbildning, var siffran i den kommun som stod för den andra ytterligheten 28.

58 procent av de studerande är kvinnor

Könsfördelningen bland gymnasiestuderandena har hållits väldigt stabil under 2000-talet. Av de studerande är 57–58 procent kvinnor och 42–43 procent män. De senaste uppgifterna från Statistikcentralen bekräftar detta: 58 procent av gymnasisterna är kvinnor.

Fördelningen mellan manliga och kvinnliga studerande varierar en aning regionalt. Dessutom finns det givetvis skillnader mellan skolorna. Överlag har dock kvinnornas och männens andelar hållits på en överraskande jämn nivå inom gymnasieutbildningen.

Matematikundervisningen i gymnasiet är uppdelad i en lång och kort lärokurs. Återigen stöter vi på det bekanta relationstalet: till exempel år 2017 hade 58 procent av dem som genomgått gymnasiets lärokurs läst kort matematik och 42 procent lång. Förhållandet har varierat med bara några procentenheter under 2010-talet.

Nu finns det dock tecken på att förhållandet håller på att förändras. År 2019 hade  47 procent haft lång matematik och 53 procent kort. Skillnaden tycks fortsätta att krympa. År 2020 hade nämligen 49 procent av dem som genomgått gymnasiets lärokurs läst lång matematik.

Gymnasiefinansieringen baserar sig på gemensam finansiering från kommunerna och staten. År 2019 borde kommunernas andel enligt finansieringslagen ha varit 58,07 procent och statens 41,93 procent. Här har vi vårt bekanta relationstal igen!

Tyvärr är finansieringsförhållandet inom gymnasieutbildningen numera endast nominellt och motsvarar i praktiken inte längre verkligheten. Eftersom staten skurit ner finansieringen var statens andel år 2019 i verkligheten mindre än 23 procent. Kommunernas verkliga finansieringsandel hade alltså ökat till över 77 procent (läs mer här).

Förhållandet 58/42 stämmer i två frågor, men inte i två andra

Tumregeln 58/42 ser fortfarande ut att hålla streck när det gäller ansökningarna till gymnasieutbildningen och förhållandet mellan manliga och kvinnliga studerande. Förhållandet mellan lång och kort matematik håller däremot på att förändras och det ska bli intressant att se om det stabiliseras på någon nivå under 2020-talet.

Det nominella finansieringsförhållandet mellan kommunerna och staten ändras under de kommande åren på grund av nya uppgifter. Betydligt mer väsentligt är ändå om staten i något skede kommer att dra tillbaka sin nedskärning av gymnasiefinansieringen.

Också i år införs en nedskärning på hundra miljoner euro i finansieringssystemet. Finansieringen i systemet motsvarar alltså inte kostnaderna för att ordna gymnasieutbildning.