För någon vecka sedan kom det upp ett videoklipp i mitt Facebook-flöde med företagskonsulten och talaren Simon Sinek.

I anförandet, som bland annat delats av Nordic Business forum, gör Sinek en jämförelse mellan vad Apples och Microsofts verkställande ledare pratar om under utbildningsdagar. Sinek hävdar att på de events han besökt har Microsofts ledare varit mest upptagna att diskutera hur de skall vinna över Apple i konkurrensen. På Apples motsvarande event var fokus i ledarnas presentationer till hundra procent på hur Apple skall hjälpa lärare att undervisa och elever att lära sig!

Jag brukar sällan se det som särskilt insiktsfullt att göra en direkt jämförelse mellan företag och offentliga organisationer, men i denna text väljer jag att göra ett undantag.  Man kan nämligen fråga sig: Var ligger kommunledares och de ledande tjänstemännens fokus då de pratar ihop sig under utbildningstillfällen och seminarier?

Det intrycket jag har fått är att man är närmast besatt av att snacka ekonomi, framom innehållet i den offentliga verksamheten.

Med hänvisning till mina egna observationer upplever jag att snacket på den offentliga sektorns ledarskapsseminarier påminner mera om jargongen på Microsoft än den på Apple. Man jämför sig knappas med Apple, men det intrycket jag har fått är att man är närmast besatt av att snacka ekonomi, framom innehållet i den offentliga verksamheten. Korrigera mig gärna om jag har fel!

Skulle det ändå inte vara ganska fräscht med till exempel ett kommunalt utbildningsverk som skulle tillåta sig att ta efter Apple. Att i stället för att de ledande tjänstemännen var så upptaga av ekonomiska frågor, skulle de ägna merparten av tiden att prata om hur man kan hjälpa lärare att undervisa och barnen att lära sig.

Man skulle sluta med att jämföra bokslut och budgetramar för att övergå till det som Sinek beskriver som ett mera obegränsat tankemönster (eng. infinite mindset).

Fokus skulle vara på lärarnas resurser, socialarbetarnas arbetsmetoder och överlag på nya innovationer som hjälper barn, familjer och andra klientgrupper.

Tänk om man inom den högsta ledningen i offentliga organisationer skulle ha så mycket tilltro på innehållet i kärnverksamheten att man kunde skifta fokus från inbesparningar och effektivitet till att fundera tillsammans på hur främja och upprätthålla bästa förutsättningar för arbetet.

Fokus skulle vara på lärarnas resurser, socialarbetarnas arbetsmetoder och överlag på nya innovationer som hjälper barn, familjer och andra klientgrupper att möta de utmaningar de tampas med. Man skulle helt enkelt tillåta sig att sätta mera energi på frågor som hurdan skola, familjecenter eller äldreomsorg skall vi vill bygga upp inför framtiden, istället för att fastna i det sunkiga snacket om vad vi har råd med eller hur mycket vi har lyckats spara in på kostnader under rådande budgetår?  

Vem vet, kanske ett sådant ”mindset” – där man trodde på innehållet i kärnverksamheten – kunde vara ekonomiskt lönsamt? Åtminstone tycks det fungera ganska bra för Apple!