Eva Slotte: Pandemin har satt oenigheten inom EU i ett nytt ljus
Fokus i Bryssel ligger mycket på coronakrisen och dess konsekvenser, och det går inte att frångå att krisen har präglat vardagen, hälsan och ekonomin.
Hur vår ekonomi och vårt hälsovårdssystem klarar sig är av största vikt och ett konstant ämne på parlamentets agenda. Men förändringen är också kulturell.
I och med krisen står hela världen plötsligt inför en ny verklighet där det råder nya regler för vad som är normalt: hur vi umgås med varandra på fritiden och hur vi jobbar med varandra. Detta gäller även EU-bubblan där betydelsen av fysiska möten mellan människor vanligen betonas i arbetslivet.
Pandemin har satt EU i ett nytt ljus och tyvärr visat att vi inte står så enade som vi hoppats.
Men Belgien är stängt så här sitter jag på hemmakontoret och skriver blogg. Några timmar tidigare var det distansmöten på löpande band. Saker och ting förändras fort då det inte finns alternativ, och plötsligt blir det omöjliga möjligt.
Pandemin har satt EU i ett nytt ljus och tyvärr visat att vi inte står så enade som vi hoppats. Men medan kommissionen efterlyser solidaritet mellan medlemsländerna i bekämpningen av coronaviruset, så har regionerna och kommunerna varit raska med att ta tag i möjligheterna att lära sig av varandra.
Covid-19 är en global pandemi, men verkningarna är lokala och påverkar hela det kommunala livet från skolor och hälsovård till avfallssorteringen och sysselsättningen.
Till exempel har Regionkommittén, som representerar lokalnivåns beslutsfattande i EU, startat ett forum för informationsutbyte för sina medlemmar. Också våra finska ledamöter har deltagit i arbetet och fört fram goda exempel bland annat från Tammerfors regionen.
Kommissionen förbereder en exit-vägkarta för att öppna upp Europa igen på ett koordinerat sätt.
Varför har EU då uppfattats som svagt i krishanteringen? EU hade nämligen inte behövt nöja sig med att enbart efterlysa solidaritet, utan har också verkliga verktyg att ta till under fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt och annan lagstiftning. Fördraget är fyllt av Brysselspråk, men det ger möjlighet för kommissionen att agera i kristider – också vid pandemier. Dessutom har EU redan en gemensam smittskyddsmyndighet i Stockholm – något som inte tycks vara känt för alla.
Nu är dock blicken redan fäst på framtiden. Kommissionen förbereder en exit-vägkarta för att öppna upp Europa igen på ett koordinerat sätt. Enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betyder det bland annat att hälsofrågorna ska styra de beslut som gäller lättandet av restriktioner.
Men coronakrisen är inte ett avskrivet kapitel för det. I fråga om EU-politiken är det rimligt att utgå från att coronakrisen kommer att ha konsekvenser för både den mångåriga finansieringsramen och kommissionens arbetsprogram. Detsamma kan sägas om Brexit-förhandlingarna som stod still hela mars.
Coronaviruset kommer att prägla vardagen här, precis som i resten av Europa, ett bra tag till.
Enligt Tysklands utrikesminister Heiko Maas kommer pandemin i hög grad också att påverka Tysklands EU-ordförandeskap, som inleds i juli, och det blir nödvändigt med en vinkling på kampen mot covid-19. Det lönar sig med andra ord att ha ögonen och öronen öppna under diskussionerna under våren och sommaren. Coronaviruset kommer att prägla vardagen här, precis som i resten av Europa, ett bra tag till.
Men för att återgå till kulturförändringen. Tänk om undantagssituationen öppnar beslutsfattande i EU för fler om det långsamt blir kutym att ordna möten på distans? Tänk om det blir möjligt att bjuda in sin egen europarlamentariker eller viktiga kollega från kommissionen till ett elektroniskt styrelsemöte i Finland? Tekniskt sett har det förstås varit möjligt redan hittills, men ett digitalt språng kräver mer än infrastruktur.
Relaterade artiklar
