Historiskt brytningsskede i kommunerna

20.11.2019
Bloggar mikaelanylander

Just nu pågår budgetarbetet i kommunerna och rubrikerna i lokaltidningarna talar sitt tydliga språk – många är de kommuner som antingen har utmaningar eller direkta problem med sin ekonomi. Kommunerna lever inte i ett ekonomiskt vakuum, rådande konjunkturläge påverkar givetvis både intäkterna och utgifterna. Också statens ålägganden och statsandelarna påverkar.

Även om man frånser alla ekonomiska randvillkor som påverkar kommunernas ekonomi har trenden varit tydlig under en längre tid, alltför många kommuner dras med strukturella ekonomiska problem. Problemen är av bestående art och det handlar inte längre om naturliga fluktuationer i ekonomin som återspeglar sig på kommunernas verksamhetsförutsättningar.

Lösningarna som kommunerna gått in för varierar från nedskärningar, permitteringar och uppsägningar, omstruktureringar i servicenätet, samarbete och avtal med privata sektorn eller tredje sektorn till att överlåta hela sektorer till privata aktörer. Ändå ser det inte ut att räcka. För många kommuner är resultatet skralt eller negativt trots höga skattesatser.    

Alltför många kommuner dras med strukturella ekonomiska problem

Den pågående vårdreformen löser inte de ekonomiska problemen för kommunernas del. Efterfrågan på service inom vårdsektorn försvinner inte i och med administrativa reformer, tvärtom kommer efterfrågan att växa i och med det växande servicebehovet hos en åldrande befolkning. Dessutom behöver varje förvaltningsnivå resurser och det kommer också de självstyrande områdena (landskapen) att kräva. Det kommer inga nya pengar in i systemet. Pengarna kommer att flyttas från kommunerna till de självstyrande områdena i takt med att servicebehoven ökar – och i sämsta fall i takt med att denna nya förvaltningsnivå sväller.

Vi lever i ett historiskt brytningsskede beträffande kommunernas roll och uppgifter. Den tiden är förbi då kommun som kommun ska kunna erbjuda mångsidig service åt kommuninvånarna. Vårdreformen förändrar mycket av det vi idag uppfattar som kommun. Det utredningsarbete som pågår om kommunernas framtida roll där olika typer av kommuner kanske har olika uppgifter kommer att förändra kommunens roll på ett oåterkalleligt sätt. Min bedömning är att stora reformer, såsom vårdreformen, på sikt kommer att leda till en stor kommunreform.

Det är oerhört viktigt att statsmakten tillåter olika lösningar i olika delar av landet.

Hur länge brytningsskedet tar beror på flera faktorer. Den ekonomiska utvecklingen överlag liksom statens åtgärder är centrala. Hur väl de självstyrande områdena uppfyller de förväntningar vi idag har om bredare axlar påverkar, liksom hur väl dessa lyckas stävja kostnadsutvecklingen inom vårdsektorn.

De regionala förhållandena varierar storligen och för att de självstyrande områdena ska ha bästa möjliga verksamhetsförutsättningar är det oerhört viktigt att statsmakten tillåter olika lösningar i olika delar av landet.

Det är viktigt att man också på statligt håll prioriterar de uppgifter kommunerna åläggs samt att statsandelarna på bästa möjliga sätt stödjer kommunekonomin. Statsandelssystemet borde mer än fallet är idag belöna kommuner som satsar på preventiva åtgärder och som skapar de rätta förutsättningarna för välmående hos kommuninvånarna. Statsandelarna ska sporra till förändringar och hållbara lösningar, samt till ett helhetstänk där sektorsgränserna inte är det viktigaste. Hur väl servicehelheten möter dagens och framtida behov borde vara det centrala. 

 Det är minsann spännande tider vi kommunaktiva lever i!

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här