Öppna gränserna – vill vi rädda välfärdssamhället?

16.9.2019
Kommuntorget Ted Apter

För att rädda välfärdssamhället behöver Finland en kursändring i mängden arbetsrelaterad invandring. Annars måste vi inom kort skära ner både på framtidens pensioner och sociala stöd. De hittills givna välfärdslöftena är för stora i relation till de kostnader, som den nuvarande demografiska indelningen leder till i form av ökade pensions-, social- samt hälsovårdskostnader.

Politiskt sett ser man redan hur större politiska partier alltmer tar de allt fler pensionärernas särintressen i beaktande i form av vallöften. Redan i riksdagsvalet 2011 var majoriteten av väljarna i pensionsåldern. Om man vill rädda pensionernas nivå och den nuvarande servicenivån inom välfärdssamhället måste man paradoxalt nog allokera mera resurser på invandring och integration.

Integration bör erbjudas lika på finska och svenska. Det är garanterat säkert att det nuvarande politiska klimatet inte kommer att möjliggöra att integration i en större grad skulle göras enbart på finska. Men den större frågan handlar om att garantera att det finns tillräckligt svenskkunniga i alla de servicefält som man vill upprätthålla på
svenska.

Arbis har varit en av de svenskspråkiga integrationssystemets pionjärer.

Man kunde börja med att utnyttja kunskap och erfarenheter från det målmedvetna arbetet som gjorts med integration på svenska. Arbis har varit en av de svenskspråkiga integrationssystemets pionjärer. Svenska arbetarinstitutet har ordnat svenska språkkurser för invandrare, organiserat SFI – Svenska för invandrare-programmet – och tillsammans med Luckan samt övriga partners byggt upp en integrationsstig för invandrare.

I Närpes har man knutit kontakter mellan invandrare och det övriga lokala samhället. Kommunen har fått tilläggsresurser för sina skolor genom att i över 30 år målmedvetet satsa på integration. Den ökade arbetsrelaterade invandringen gav gamla hus runt omkring Närpes ett nytt liv och har möjliggjort investeringar på servicesidan. Fler än var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund.

Enligt de senaste befolkningsprognoserna sjunker antalet 25-64-åringar i den finska befolkningen. På sikt leder detta till att en sysselsättningsgrad på 82 procent inte kommer att räcka till för att hålla de givna välfärdslöftena.

Hur kan vi göra Finland mera attraktivt för invandrare?

Det behövs en drastisk höjning av den arbetsrelaterade invandringen för att lyckas, speciellt med tanke på hur trenden av födelsetalet utvecklas. Enligt Statistikcentralens senaste prognos, har vi inte sedan 1800-talet haft så få födslar i Finland. Därmed borde alltmer vikt läggas vid frågor så som: Hur kan vi göra Finland mera attraktivt för invandrare? Hur får vi flera utländska studerande att bli kvar i Finland efter studietiden? När förstår den politiska eliten att tillgångsprövningen för arbetskraft bör tas bort?

Under år 2007 tog det borgerliga politiska blocket i Sverige bort tillgångsprövningen för arbetskraft. Efter det har vänsterblocket inte återinfört prövningen. Enligt arbetsförmedlingen var det den utländska arbetskraften som stod för majoriteten av den privata sektorns sysselsättningstillväxt i Sverige under år 2017. Samtidigt lockar inte Finlands nuvarande sjunkande befolkning till investeringar.

Ifall vi är redo att göra Finland mera attraktivt för invandrare, lönar det sig att notera en global trend. I början av 2030-talet kommer Afrika att vara den enda kontinenten där antalet unga vuxna ökar. Därför har vi inte tid att vänta flera år med att göra en liten kursändring. Sakta men säkert. En kursändring måste ske redan idag.