Har biblioteken en framtid?

13.9.2019
Kommuntorget Tapani Häkkinen

Biblioteken utgör en serviceform som främjar allmänbildningen, ökar välfärden och försäkrar jämlik tillgång till information. Enligt användarenkäter är biblioteken dessutom högt uppskattade av sina användare. Ändå sjunker både antalet bibliotek och utlåningssiffrorna i Finland.

I ett svar på de förändringar som skett har biblioteken anammat ett antal nya serviceformer och omformat sin roll i samhället, vilket även återspeglas i den nya lagen om allmänna bibliotek som trädde i kraft 1.1.2018. Det är inte längre exceptionellt att biblioteken, förutom mer traditionell service, även ordnar temadagar, rymningspel (escape room) och workshops eller erbjuder möjlighet till handledning i digitala tjänster, användning av 3D-printrar, läshundar och spelkonsoler i sina utrymmen eller till exempel hemlån av idrottsredskap.

Praktexemplet på ett modernt bibliotek utgör det nya centrumbiblioteket Ode i Helsingfors, som har uppmärksammats av såväl medier som politiker. Man kan lätt argumentera att Ode har varit en framgång då man tittar på besökarantalet, men som bibliotek har det också mött kritik för att ha skiftat tyngdpunkten alltför mycket till de nya serviceformerna.

Oavsett vilken åsikt man har om biblioteket, kommer Ode sannolikt att påverka utvecklingen av andra bibliotek i Finland – både på gott och ont.

Visioner om framtidens bibliotek är i ständig förändring och det är svårt att förutsäga vilka verksamhetsformer biblioteken borde omfatta för att kunna tillfredsställa kommande generationers behov.

I vilken utsträckning bör till exempel biblioteken ta digitaliseringen i beaktande och i vilken mån behövs de fysiska samlingarna? Borde biblioteken utvecklas till aktiva och ljudliga centrum för social verksamhet eller behövs det också lugna och tysta omgivningar, där man kan koppla av från den hektiska vardagen? Kanske en mellanväg, där båda alternativen erbjuds?

Samtidigt blir man även tvungen att avgöra hur de begränsade resurserna fördelas – skall man investera i stora moderna centralbibliotek eller försäkra att service, dock sannolikt i mer begränsad form, fortfarande uppehålls i form av närbibliotek? Ett ständigt aktuellt diskussionsämne inom biblioteksvärlden utgör barn och ungas minskade läsiver och försämrade läskunnighet.

Eftersom barn idag växer upp i en värld som präglas allt mer av teknologi, tävlar litteratur och läsning med en mängd andra fritidsaktiviteter. Biblioteken i Finland eftersträvar att uppehålla, återuppväcka och främja läslusten genom bland annat skolbesök, sagostunder,
läsutmaningar och olika typer av läskampanjer. Men räcker det till? I Sverige och Norge har man till och med gått så långt att man öppnat bibliotek dit vuxna inte har tillträde.

Samhälleliga förändringar och teknologiska framsteg ger nya möjligheter för biblioteken, men också en mängd nya utmaningar. I bästa fall möjliga kommer biblioteken att vara delaktiga i förändringen och utvecklas för att tillmötesgå framtida behov. Alternativet är att framtida generationer ser biblioteken som något irrelevant och föråldrat – vilket säkerligen ingen önskar sig.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här