Det öppna och nyfikna Åbo fortsätter att växa
I Finland har termen urbanisering väckt mycket starka känslor de senaste åren. Det har diskuterats huruvida man medvetet påskyndar städernas tillväxt eller om man försöker bromsa in den. Man har också diskuterat om det är befogat eller överhuvudtaget möjligt att göra någondera med hjälp av politiska beslut. Oavsett hur det ligger till så ser det ut som om urbaniseringens framfart aldrig har varit beroende av till exempel statsmaktens politiska maktförhållanden.
Från en enskild stads synvinkel såsom Åbos ser saken en aning annorlunda ut jämfört med den riksomfattande diskussionen. Åbo är en växande stad och enligt olika prognoser ser det ut som om situationen kommer att förbli sådan en god tid framöver. Tillväxt är inte ett värde i sig, utan en strategisk utgångspunkt för att kunna definiera i princip all planering och allt beslutsfattande som sker i staden. Verksamhetsmiljön i en växande stad är väldigt annorlunda än i en stad som är stagnerande.
Tillväxt är inte en naturlag och sker inte av sig själv. I Finland avtar befolkningstillväxten, och flyttningsrörelsen mellan kommunerna är ett typ av nollsummespel. Växande städer behöver ett aktivt näringsliv och arbetsplatser, mångsidiga tjänster och ett brett kulturutbud. Största delen av dessa produceras av den privata sektorn, och stadens centrala uppgift är att stödja en positiv utveckling.
Förra året uppdaterade Åbo stad sin strategi med sikte på 2029. En av de mest relevanta ändringarna rörde internationella frågor. Även om Åbo redan tidigare har varit en europeisk vetenskaps- och kulturstad har internationaliseringen nu skrivits in som en naturlig utgångspunkt för stadens verksamhet. Internationell verksamhet är inte bara att till exempel attrahera utländsk kompetens eller integrera invandrare, utan också utåtriktning, öppenhet och nyfikenhet.
Nyfikenhet, mod och målmedvetenhet är grundelementen för en stads tillväxt. Att bygga upp attraktionskraften är ett långsiktigt arbete som görs i samarbete med olika aktörer där man inte får vara rädd för det som är främmande, utan modigt bör ta tag i nya möjligheter.
Världen förändras idag mycket snabbare än generationerna växlar, och gränsöverskridande fenomen formar kontinuerligt vår verksamhetsmiljö. Det blir svårare att hantera städerna på ett traditionellt sätt, och till exempel kravet på kundorienterad service är med god rätt hårdare än någonsin. Stadsorganisationernas processer för beredning och beslutsfattande bör i snabb takt övergå från ”produktionsprocesser” till organisationer för strategisk planering och strategiskt ledarskap som kan hantera komplicerade verksamhetsmiljöer med allt fler intressentgrupper.
Om staden lyckas med en sådan här ändring i mentala och praktiska attityder har den goda möjligheter att nå framgång i den internationella konkurrensen. På nationell nivå lönar det sig att satsa på att stärka samarbetet mellan städer samt mellan städerna och staten och på att lära sig av varandra. Även här är öppenhet och nyfikenhet oslagbara dygder.
