Hur kan vi förbättra språkklimatet?

Bild: Svenska Kulturfonden.
Bild: Svenska Kulturfonden.
12.11.2018
Torgbloggen Kia Leidenius

Häromdagen deltog jag i justitieministeriets workshop om hur vi kan förbättra språkklimatet. Ett flertal språkgrupper var representerade; finlandssvenskar, teckenspråkiga, samer, romer, ester, ryssar, somalier och araber.

Fastän språken har olika status i vårt land, delar dessa språkminoriteter ändå erfarenheten av att vara tvungen att kämpa för att få service på sitt eget språk, att inte våga prata sitt språk offentligt eller att bli diskriminerad. Många av problemen grundar sig i attityder och fördomar hos den övriga befolkningen.

Det finns redan många bra projekt, idéer, best practices och god vilja, men ändå har språkklimatet blivit sämre enligt Språkberättelsen 2017. Vad ska vi göra konkret för att förbättra situationen?

Pengar motiverar! Svenska kulturfondens program Hallå!, vars syfte är att främja lusten och förmågan att tala svenska och finska, har fått många finskspråkiga aktörer att vakna till liv. Det kom in hela 286 ansökningar från 57 orter för sammanlagt 48 miljoner euro. De hade dock bara 6 miljoner att dela ut. Men 34 procent av ansökningarna som godkändes gick till finskspråkiga aktörer. Alltså mera pengar åt det finska folket för att främja två- och flerspråkighet.

Nyttan av språk måste framhävas. Det går inte att bara bli påtvingad utan man måste förklara varför språkkunskaper är nyttiga och vilken inverkan de kan ha och för vem. Det gäller framför allt i arbetslivet och i nordiska sammanhang, men också för att kunna läsa och umgås på flera språk eller kunna njuta av en annan kultur.

Blandäktenskap är grejen! På det personliga planet kan vi inte precis påverka vem vi blir kära i, men på arbetsplatsen kan vi ”para” ihop svensk- och finskspråkiga på ett mera naturligt sätt istället för att avskärma det svenska i ett eget hörn.

Blandäktenskap är grejen! På det personliga planet kan vi inte precis påverka vem vi blir kära i, men på arbetsplatsen kan vi ”para” ihop svensk- och finskspråkiga på ett mera naturligt sätt istället för att avskärma det svenska i ett eget hörn. Skapa flerspråkiga enheter, ha kaffestunder över språkgränserna och lyft upp språkfrågan på alla möjliga platser och tillställningar, inte bara på de sk. språkseminarierna.

Mediernas roll är viktig. Fejknyheter och falskheter måste genast rättas till. Medierna borde visa upp flerspråkighet på ett naturligt sätt. Kunde vi exempelvis ha tvåspråkiga nyheter eller diskussionsprogram? Det vill säga utan att slopa de svenskspråkiga.

Ledningens attityd är avgörande. Detta gäller alla, från statsmakten och statsministern till kommunernas, företagens och organisationernas politiska och tjänstemannaledning. Här behövs en satsning på attitydförändringar och eventuella morötter.

Okunskap föder fördomar ”hjärntvätta” de unga. Redan som ung borde man få möjlighet att bekanta sig med landets olika språkgrupper. Precis som man i lågstadiet får bekanta sig med olika religioner, kunde man också få bekanta sig med olika språkkulturer och framför allt träffa personer från dessa språkgrupper; samer, finlandssvenskar, finnar. Även vuxna skulle behöva sk. kulturresor, där vi lär känna varandra och varandras kulturer.

Slutsatsen är inte ny, men tål att upprepas: Det behövs flera naturliga flerspråkiga mötesplatser, där det leks och diskuteras på olika språk utan att någon ifrågasätter eller dömer. Språken ska vara en synlig del av vardagen och dagens seminarium var ett steg i den riktningen. Vi fortsätter fundera och framför allt att göra. Du och jag tillsammans.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här