Hallå, vad blev det av Sveriges kommunal- och landstingsval ?

10.9.2018
Torgbloggen Kristina Wikberg

Saldot i det svenska valet blev ett högt valdeltagande, 87 procent. Åtminstone ur vårt finska perspektiv är siffran enormt hög.

Men vad hände egentligen i det svenska valet? Väldigt få analyser berättar om hur det gick i kommunalvalet i de stora städerna eller analyserar hur kommunernas nya politiska konstellationer ser ut. Alla talar bara om vem som ska bli nästa statsminister.

Ändå står kommuner och landsting för den faktiska servicen till medborgarna. Kommuner och landsting ansvarar för sjukvård, skola, utbildning, bibliotek, kultur, infrastruktur och fastigheter. Den politiska kartan efter valet är minst lika viktig ur ett lokalt perspektiv.

Vi har i natt fått följa med ett spännande val i vårt västra grannland Sverige, men jag saknar analyserna om vad valresultatet innebär på lokalnivå. Under kvällens och nattens lopp noterades knappt att det också handlar om annat än ett riksdagsval. Och nu när jag försöker ta reda på vad resultatet det kan betyda i till exempel de stora städerna, så går jag helt bet. Ingenting.

Jovisst, det finns information i lokala medier, men helhetsanalysen över valet i kommunernas Sverige saknas.

Att ordna tre val samtidigt gör att röstningsprocenten stiger. Det negativa är ändå att diskussionen i nationella medier bara handlar om riksdagsvalet och de kommunala frågorna får vika undan. Förr har jag varit av den åsikten att också vi i Finland borde ordna riksdags- och kommunalval samtidigt, men nu har jag ändrat åsikt.

Här finns en öppen länk där du kan följa valet på lokalnivå och kanske förstå vad som hände med till exempel det nya partiet Demokraterna i Göteborg.

Här kan du följa med hur rösträkningen, som fortfarande är preliminär, framskider.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här