Vem tror på landskapsval i oktober?
”Vi får se om det alls blir några val”. ”Ett totalt fiasko ur demokratins synvinkel. Vem tror att landskapsfullmäktige på riktigt kommer att bestämma om något.” Här är några av de svar riksdagsledamöterna ger då Kommuntorget och Kuntalehti kartlägger hur stor del av riksdagen som tänker ställa upp i landskapsvalet i oktober 2018.
Av de som svarat i enkäten är det bara 31 procent, alltså färre än var tredje riksdagsledamot, som säger att de ska ställa upp i landskapsvalet. Inom Centern finns det flest ledamöter som tänker ställa upp (44 procent), men till och med där är antalet som svarat nej eller att de ännu inte bestämt sig sammanlagt större än antalet som tänker kandidera. De flesta säger nu att de avvaktar tills lagarna behandlas i riksdagen, men också om det råder stort tvivel. Hur ska det gå med hela reformen?
Redan under årets första veckor har det skrivits kritiska rubriker om reformens framtid. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt utlåtande om valfrihetslagen sagt att lagpaketet bör skickas för EU-granskning. Det här utnyttjar så klart oppositionen. Enligt SDP:s ordförande Antti Rinne skulle en EU-granskning högst antagligen innebära att reformen skjuts fram med ungefär ett halvår och då kunde man också flytta landskapsvalet till våren 2019 och hålla det i samband med riksdagsvalet, något som flera riksdagsledamöter enligt kartläggningen önskar. Också Kommunförbundets vd Jari Koskinen har tidigare föreslagit att man kombinerar landskaps- och riksdagsvalet. Det skulle bli både billigare och höja valdeltagandet menar Koskinen.
Om det blir val i höst eller inte avgörs i vår. Officiellt måste lagpaketet träda i kraft senast 1.7.2018 för att det ska bli landskapsval i oktober. I praktiken börjar förberedelserna ändå redan tidigare, trots risken att arbetet kan vara bortkastat ifall lagarna inte godkänns, berättar man på justitieministeriet. Europarådets rekommendation om att man ska ha minst ett år på sig för att säkra en god valprocess kommer däremot med säkerhet inte att uppnås om valet hålls i oktober. Enligt regeringens tidtabell inleds behandlingen av reformpaketet i riksdagen i mars och lagarna ska träda i kraft i juni.
Det finns en stor risk att landskapsvalet blir ett fiasko. Förutom den strama tidtabellen är det avgörande att det finns kunniga och lyskraftiga kandidater. Om riksdagsledamöterna backar ut, vem kommer in i deras ställe? Och hur ska vi få folk att rösta? Att flytta fram och slå ihop valet med riksdagsvalet våren 2019 framstår på många sätt som en bra idé.
