EU27 rustar sig för framtiden
Europaparlamentet sammanträdde till plenum i september efter sin sommarpaus och kan nu inleda höstens arbete i en mer optimistisk anda än i våras, då man ännu väntade på hur valen i Nederländerna och Frankrike skulle utfalla. Då var rädslan stor över att de högerpopulistiska nationalistiska krafterna skulle vinna terräng och att fler länder skulle följa britternas exempel. Nu verkar stämningen mer hoppfull. Också Euro-barometerundersökningen, där närmare 28 000 EU-invånare intervjuades personligen våren 2017, visar att attityderna mot EU är positivare än på länge. Man har fått mer förtroende för EU-institutionerna och hela 68 procent känner sig som EU-medborgare.
Man kan spekulera i om brexitchocken har lett till en motreaktion och man har vaknat till insikt om vad som kan hända om unionen splittras och samarbetet som byggts upp under 60 år går upp i rök.
Man kan spekuleras i om brexitchocken har lett till en motreaktion och man har vaknat till insikt om vad som kan hända om unionen splittras och samarbetet som byggts upp under 60 år går upp i rök. EU har måhända blivit en självklarhet för många, något som man inte behövt reflektera över innan balansen rubbas. Undersökningen visade ändå att det fanns stora skillnader mellan länderna i hur EU-positiva de var. de två senaste årens kriser, finanskrisen, flyktingkrisen och Brexit, har ruskat om EU som nu står vid ett vägskäl. Kommissionen uppmanar de övriga 27 medlemsländerna att fundera på vad de vill med EU. En klar riktning och vision behövs för att unionen ska stå enad och stark i framtiden, få större handlingskraft och stå emot kriser i en föränderlig omvärld men också ta vara på de möjligheter som den tekniska utvecklingen och globaliseringen erbjuder.
Kommissionens vitbok med fem scenarier för EU27 är ett stöd för ”utvecklingssamtalen” med medlemsländerna om EU:s utveckling under de närmaste tio åren. Vad ska EU göra och inte göra? Ska en del länder jobba tätare ihop och andra i annan takt? Ska EU göra mindre men effektivare, eller mycket mer tillsammans? Kommissionen har också publicerat fem diskussionsunderlag som ska sporra till debatt i medlemsländerna, i parlamentet och bland EU-medborgarna. Dokumenten handlar om EU och globaliseringen, försvaret, den sociala dimensionen, eurons framtid och EU:s finansiering. Bollen ligger nu hos medlemsländerna själva. Diskussionen om EU:s framtid måste också förankras lokalt för att unionen ska behålla sin legitimitet och trovärdighet i medborgarnas ögon.
I september höll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sitt årliga tal om tillståndet i unionen och tog då upp de här frågorna. De första slutsatserna ska dras vid Europeiska rådets möte i december. Avsikten är att en vision och vägkarta för EU27 ska presenteras för allmänheten i god tid före valet till Europaparlamentet i juni 2019. Och medan debatten om EU:s framtid pågår, fortsätter det dagliga arbetet på EU-institutionerna med aktuella initiativ och lagstiftningsfrågor.
Kommunförbundet har många viktiga samarbetspartners i EU-intressebevakningen och arbetar nära med CEMR (de Europeiska kommun- och regionförbundens paraplyorganisation), internationella och finländska nätverk och Regionkommittén. Genom Regionkommittén har regionerna och kommunerna ett formellt inflytande i EU:s lagstiftnings- och beslutsprocess.
