Demokratiii!

15.9.2016
Bloggar Pi Krogell-Magni, kommunikationschef på Kommunförbundet

Jag vågar inte skriva rätt och slätt Demokrati i en rubrik. Jag är rädd för att det inte är ett tillräckligt intressant ord, för av någon oförklarlig anledning är den möjlighet att rösta som ingår i begreppet – exempelvis i kommunalval – åtminstone inte att döma av det senaste kommunalvalet någonting särskilt trendigt.

Vid planeringen av en kampanj för ökat deltagande i kommunalvalet blir man därför emellanåt lätt lamslagen. Vilket ord, vilken fras, vilket evenemang, vilken känsla kunde ha den förlösande effekten att få folk att inse att det lönar sig att rösta? Finns det något som hjälper?

Om man vill göra reklam för verkningarna av att rösta kan man gå några månader tillbaka i tiden och påminna om britternas EU-folkomröstning. Brexitomröstningen är ett bra exempel på att det verkligen går att påverka slutresultatet genom att rösta fastän detta uppenbarligen var en överraskning för vissa av dem som  röstade. Samtidigt visade folkomröstningen i Storbritannien också någonting annat som hänger samman med val – hur lätt det är att sammanblanda aktuella ämnen och en aktuell möjlighet att rösta – och att rösta för att få utlopp för sina känslor.

Också i den finländska kommunalvalsdebatten på riksnivå fokuserar man lätt på partiernas olika linjer i allmänhet, inte lika mycket på frågor som gäller kommuner och städer och som de förtroendevalda verkligen fattar beslut om. På sätt och vis är det förståeligt, en detaljerad diskussion om planläggningen eller dagvården på en enskild ort vore ett alltför snävt ämne för valdebatten i TV.

Samtidigt finns det en risk för att den andra ytterligheten tar över. En undersökning som publicerades av Stiftelsen för kommunal utveckling för några år sedan, Kuntavaalit 2012 mediassa, är intressant läsning om vad man talar om kring val och på vilket sätt. Enligt undersökningen behandlade sammanlagt 42 procent av de valjournalistiska artiklarna i det senaste kommunalvalet politiska sakfrågor som hör till kommunerna.  I flera avseenden fanns det enligt forskarna grundade anledningar till slutresultatet, exempelvis med tanke på den riksomfattande nyhetsförmedlingen om valet, men man kan kanske ändå påpeka att det  i valdebatten senast också behandlades ämnen som utrikespolitik, försvaret och medlemskap i  FN:s säkerhetsråd. De ämnena hör åtminstone tillsvidare inte till kommunernas ansvarsområde.

Hur ska man alltså inspirera människor att rösta om så bara för nöjet att göra det om valdebatten mest handlar om annat än det man kan påverka genom att rösta i det aktuella valet?

Nu dyker ett tredje ämne upp, det som vi ur ett kommunikationsperspektiv har mest att lära oss av i fråga om Brexitomröstningen: Om de britter som röstade upplevde att de inte hade klart för sig vad omröstningen gällde, ska man kanske också fråga sig hurEuropeiska unionen borde informera medborgarna om vad EU-medlemskapet innebär?

Och som en följdfråga, borde vi i stället för att beskärma oss över britterna och EU se oss själva i spegeln?  Kan vi på lokal nivå för egen del beskriva vad kommunerna göroch vad man verkligen påverkar genom att rösta i kommunalvalet?

Liksom i tidigare val vill vi på Kommunförbundet också i vår påminna om vilken viktig roll kommunerna och deras förtroendevalda har i vardagen för alla om bor i Finland. Vi öppnade diskussionen idag i Kommunernas hus i Helsingfors med partiledarpanelenoch med offentliggörandet av den visuella profilen  för kampanjen för ökat valdeltagande i kommunalvalet.

Det vi gör för saken är ändå inte tillräckligt, och därför hoppas vi på en bra samhällsdebatt i samband med det kommande valet, med både partiernas och mediernas hjälp. En debatt som inspirerar så många som möjligt att utöva sin rösträtt.  Det enda man behöver ta med sig till röstningsstället är legitimation och sin åsikt.