Vi ska lyssna på grundlagsutskottet
I torsdags fattade grundlagsutskottet sannolikt ett av sina viktigaste beslut då det gav sitt utlåtande om lagen om ordnandet av social- och hälsovården.
Utskottet visade att det står ovanför de dagspolitiska intressena genom att konstatera att lagförslaget i sin befintliga form inte följer grundlagen om inte betydande ändringar görs. I beslutet ser jag långtgående konsekvenser för hur man i framtida lagstiftningsprojekt bör förhålla sig till kommunernas möjligheter att anvisa resurser för de uppgifter som ålagts dem.
Kommunförbundet understöder grundlagsutskottets ståndpunkt om att det är bäst att den fortsatta beredningen överlåts till statsrådet och eventuellt till ett parlamentariskt organ på bred bas. I så fall måste också kommunerna höras på nytt, såsom utskottet betonar. Det ska också finnas tillgång till en omfattande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna.
Att Kommunförbundet förespråkar en förnuftig och omsorgsfullt organiserad process ska inte förväxlas med att man motsätter sig reformen. I sina egna utlåtanden har Kommunförbundet betonat behovet av en vårdreform. Men man ska komma ihåg att den nya lagen bör säkerställa att projektets ursprungliga mål fullföljs: att basservicen stärks, att samarbetet fungerar smidigt inom social- och hälsovården och också mellan basservicen och den specialiserade vården och att servicen ger resultat och produceras effektivt.
Rysaren kommer ändå att fortsätta, oberoende av vilka riktlinjer riksdagen slutligen stakar ut. Enligt det gamla ordspråket döljer sig djävulen i detaljerna. I vårdreformen finns det ännu så många detaljer att komma överens om att knappast någon kan förutse hurdan den nya vårdförvaltningen i landet blir till slut. I sina mål för regeringsprogrammet betonar Kommunförbundet att välfärdstjänsterna för kommuninvånarna i varje fall bör ledas utifrån kommunen som en kompakt helhet.
Oberoende vilken färg eller vilken storlek den kommande regeringen kommer att ha, måste den från första början fokusera på att skapa tillväxt och få balans i den offentliga ekonomin.
