Metropollösning nödvändig

26.2.2015
Bloggar Jukka Mäkelä

Minister Risikko har meddelat att hon inte ämnar lämna någon proposition om metropolförvaltningen till riksdagen. Man har inte haft tid att bereda den tillräckligt grundligt.

Ministern konstaterade också att alltför många anknytande frågor är öppna, till exempel social- och hälsovårdsreformen. Trots att den nuvarande riksdagen inte hinner behandla metropolförvaltningen, försvinner inte behovet av lösningar som är viktiga för hela Finland någonstans, inte ens under valarbetet. För Finlands konkurrenskraft och metropolområdets utveckling är det hög tid att fokusera på målen för verksamheten i stället för att fokusera på olika förvaltningsmodeller.

För metropolregionen är det viktigaste att den kraftiga tillväxten i regionen styrs utifrån en gemensam syn och på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Därför behövs en gemensam metropollösning och en gemensam utvecklingsbild och gemensamma strategiska val inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen räknar man att folkmängden ökar från 1,4 miljoner i dag till två miljoner 2050.

För att vi ska finna hållbara lösningar och stärka den internationella konkurrenskraften, måste vår granskning emellertid omfatta ett pendlingsområde som sträcker sig över hela södra Finland. Av avgörande betydelse är utvecklingskorridoren mellan Helsingfors, Tavastehus och Tammerfors, utvecklingskorridoren mellan Stockholm, Åbo, Helsingfors och Sankt Petersburg samt inom metropolområdet de tillväxt- och utvecklingskorridorer som bildas vid den nya Ringbanan och vid Västmetron. En lyckad utveckling av denna helhet kommer att avgöra södra Finlands hållbarhet och konkurrenskraft.

Som mål kan vi till exempel ställa en metropol som bygger på miljöteknik. Utvecklingskorridorerna kunde användas som testområde för smartare stadsstruktur, servicesystem och trafiksystem. När målen är hållbarhet och konkurrenskraft behöver vi samarbete mellan företag, universitet, städer och staten. När målet är resultat bör utvecklingen ske i nätverk för då tar vi bäst tillvara all kompetens.

Under den nuvarande regeringsperioden har man koncentrerat sig på förvaltningen. Man har försökt upparbeta hållbarhet och konkurrenskraft i södra Finlands pendlingsområde med kommunsammanslagningar och metropolförvaltning. Man har till exempel tänkt att en sammanslagen region som bestod av Esbo, Helsingfors, Grankulla, Sibbo och Vanda framgångsrikt kunde leda utvecklingen i en metropol som bygger på miljöteknik. Jag tror inte en sammanslagning skapar en kompetenskoncentration, utan endast mera byråkrati.

Låt oss koncentrera oss på sakfrågor och inte på förvaltningen under den kommande regeringsperioden. Nu måste vi gå in för ambitiösa mål och fundera på hur vi ska nå dem. Under den kommande regeringsperioden ska vi som mål ställa en metropol som bygger på miljöteknik. Utvecklingskorridorerna kunde användas som testområde för att skapa, utveckla och genomföra smartare stadsstruktur, servicesystem och trafiksystem och för att grunda nya kompetensintensiva företag och arbetsplatser. För att nå målen skulle man träffa avtal mellan företag, universitet, städer och staten. I det sammanhanget kunde man också finna en metropollösning mellan kommunerna och staten. Den skulle också bygga på avtal, ifall det inte blir någon metropollag.