Sex procent av kommunerna ordnar undervisning på svenska för asylsökande barn inom småbarnspedagogiken

Bilden är från den numera nedlagda flyktingmottagningen i Nagu.
Bilden är från den numera nedlagda flyktingmottagningen i Nagu. (Sofia Ek)
18.11.2020

Över 40 procent av de tvåspråkiga kommunerna upplever att kommunen har behov av att i högre grad än i nuläget ordna undervisning i finska som andraspråk för asylsökande barn.

I regeringsprogrammet heter det att ”det ska utredas hur papperslösa och asylsökande barns rätt till småbarnspedagogik uppfylls.”

Därför har Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet kartlagt hur småbarnspedagogik för asylsökande och papperslösa barn ordnas av kommunerna. Enkäten besvarades av sammanlagt 157 kommuner av olika storlek.

Bland kommunerna som besvarade enkäten ordnade 15 procent småbarnspedagogik för asylsökande barn.

De låga procenttalen förklaras, enligt kommunerna, av att de inte har asylsökande barn.

Av de små kommunerna uppgav 88 procent, av de medelstora 66 procent och av de stora 7 procent, det här som orsak till att verksamheten inte ordnas.

Av samma orsak ordnade 74 procent inte småbarnspedagogik för asylsökande barn ens som en del av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård.

Endast fem kommuner uppgav att de inte ordnar småbarnspedagogik för asylsökande barn även om det finns asylsökande barn i kommunen.

Riktlinjer för papperslösa barn saknas

Två mindre och två medelstora kommuner, det vill säga 2,5 procent av kommunerna som deltog i enkäten, uppgav att de ordnar småbarnspedagogik för papperslösa barn.

Av alla kommuner som deltog i enkäten uppgav 6 procent att de ordnar småbarnspedagogik för papperslösa barn endast om verksamheten är en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård.

Elva kommuner svarade att de på grund av att det saknas lagstadgade skyldigheter och/eller riktlinjer i kommunen inte ordnar småbarnspedagogik även om det finns papperslösa barn i kommunen.

Tvåspråkiga kommuner undervisar i finska

Enkäten kartlade även i vilken mån man inom småbarnspedagogiken ordnar undervisning i svenska eller finska som andraspråk för asylsökande barn, och vilka behov det finns i kommunen.

Av kommunerna som besvarade enkäten uppgav sammanlagt 57 procent av kommunerna att de ordnar undervisning i finska som andraspråk. Siffran inkluderar också tvåspråkiga kommuner.

Bland de tvåspråkiga kommunerna svarade 42 procent, och av de finskspråkiga kommunerna 19 procent, att kommunen har behov av att i högre grad än i nuläget ordna undervisning i finska som andraspråk.

Av alla kommuner svarade 6 procent – 33 procent av de tvåspråkiga och 0,8 procent av de finskspråkiga – att de inom småbarnspedagogiken ordnar undervisning i svenska som andraspråk.

Bland de tvåspråkiga kommunerna uppgav 25 procent att det i kommunen finns behov av att i högre grad än i nuläget ordna undervisning i svenska som andraspråk.

Språkundervisningen ordnades i regel antingen för enskilda barn eller för små grupper.

Citat från enkätsvaren

  • ”I vår kommun avslutade flyktingmottagningen sin verksamhet i slutet av 2019. Då upphörde också behovet av småbarnspedagogik för asylsökandes barn.”
  • ”Vi har aldrig stött på ett behov av att ordna småbarnspedagogik för papperslösas eller asylsökandes barn.”
  • ”Barn har rätt att delta i kommunens småbarnspedagogik, vare sig de är papperslösa eller inte.”