Forskare i Torgpodden: Kommunerna ska inte blunda för de papperslösa

Universitetslärare Katri Gadd säger att det finns åtminstone 4 000 papperslösa i Finland, men också ett stort mörkertal. Foto: Dan Lolax
Universitetslärare Katri Gadd säger att det finns åtminstone 4 000 papperslösa i Finland, men också ett stort mörkertal. Foto: Dan Lolax
22.5.2019

Antalet papperslösa, alltså personer som är illegalt i landet, ökar och kommunerna gör klokt i att ha en beredskapsplan på grund av detta, säger Katri Gadd, gäst i Torgpodden #1.

Kommunerna ska inte blunda för de papperslösa utan i stället stå i beredskap att hjälpa. Det säger Katri Gadd, universitetslärare vid Åbo universitet som inom ramen för sin forskning har tittat närmare på de papperslösas vardag i Finland.
En papperslös är en person som inte har någon laglig rätt att befinna sig i landet men som inte kan eller vill återvända till hemlandet. Gadd säger att det finns omkring 4 000 papperslösa i Finland, men mörkertalet är stort och svårt att uppskatta.

Klart är trots allt att antalet papperslösa har ökat de senaste åren, och inte bara på grund av det stora antalet asylsökande som kom till landet 2015. Gadd säger att ute i Europa har Finland blivit ett mål för dem som vill arbeta. De tar sig in i landet illegalt och söker uppehållstillstånd på grund av arbete, när de skaffat sig ett jobb, eller asyl om de upptäcks.

Traumatiserade av krig

Det är också därför som hon uppmanar städer och kommuner att ha en beredskapsplan för papperslösa, skulle de vara i behov av hjälp. Om myndigheterna inte hjälper finns det andra som utnyttjar situationen. Papperslösa ser sig tvungna att arbeta svar, vilket i sin tur betyder förlorade skatteintäkter för staten och kommunerna.

— Även om det inte finns papperslösa i en kommun i dag så är det inget som säger att det inte finns om en månad. Det är bättre att veta hurdant samhälle vi har än att inte göra det.

Asylsökande bär ofta trauman från krigshärdar, och deras hälsa är något som samhället i stort bör beakta, säger Gadd.

De flesta papperslösa finns i Helsingforsområdet. Dels beror det på att det är lätt att försvinna i huvudstaden. Dels för att fullmäktige i Helsingfors beslutit att också papperslösa har rätt till icke-akut vård, även om det beslutet kommit att tolkas som gällande papperslösa som befunnit sig på flyktingmottagningar i området och inte papperslösa från utanför regionen.

Lyssna på intervjun i Torgpodden här

Papperslösa har rätt till akut vård

  • Också personer som är papperslösa har rätt till akut social- och hälsovård. Akut hälsovård gäller både för olyckor och för plötsliga sjukdomsfall, liksom för långtidssjukdomar som blir värre ifall inget görs.
  • Akut socialvård kan gälla nödinkvartering, mat, kläder och mediciner.
  • En del kommuner, till exempel Åbo och Helsingfors, erbjuder papperslösa mera än akut vård. I dessa fall ersätts kommunerna inte.
  • Däremot så ersätter staten kommunerna för de fall där akut vård behövts. Det kräver dock att enskilda beslut har tagits för varje fall. Om kommunen överlåtit till exempel ordnandet av nödinkvartering till en organisation så ersätts kommunen inte.
  • Varje kommun bestämmer själv hur den akuta social- och hälsovården ordnas, och om papperslösa erbjuds stöd utöver det.
  • I maj i år slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att personer som ska avvisas ur landet inte har rätt till grundläggande utkomststöd från Folkpensionsanstalten efter att deras rätt till mottagningstjänster upphört.