Förlängd läroplikt, avgiftsfri småbarnspedagogik och basfinansieringens tillräcklighet är heta teman inom skolpolitiken inför nästa valperiod.

– Vi på Kommunförbundet har föreslagit att eventuella extra resurser inte ska användas på en förlängd läroplikt, utan på utveckling av den grundläggande utbildningen, eftersom utslagningsutvecklingen redan börjar under de tidigare skolåren.

Det sade Terhi Päivärinta, direktör för Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur, i sitt tal på onsdag vid Bildningsväsendets nationella förhandlingsdagar i Helsingfors.

Enligt Kommunförbundets beräkningar skulle en förlängning av läroplikten till 19 års ålder kosta 183 miljoner euro. Om man utvidgade läroplikten till att omfatta 6-åringar skulle det innebära en extra kostnad på cirka 200 miljoner euro.

Terhi Päivärinta, Kommunförbundets direktör för undervisning och kultur.

– I stället för en sänkt läropliktsålder skulle man kunna överväga en tvåårig förskoleundervisning. Skolstarten bör också göras flexiblare. Att mekaniskt förlänga läroplikten orsakar extra kostnader men reparerar inte bristerna i den nuvarande grundskolan, påpekade Päivärinta.

Göra småbarnspedagogiken gratis?

Denna regeringsperiod har en ny lag om småbarnspedagogik godkänts och en av utmaningarna har varit att höja graden av deltagande i småbarnspedagogik, vars betydelse som en del av utbildningssystemet har ökat allt mer.

Päivärinta tror inte att avgiftsfrihet är lösningen på problemet.

– Ur vårdnadshavarnas perspektiv kan avgiftsfrihet vara något positivt, men är det en lösning för att öka deltagandet? Inte nödvändigtvis, eftersom småbarnspedagogiken för många av de barn som i dagsläget inte deltar redan skulle vara avgiftsfri, sade hon.

Kommunerna har fått lappa underskottet

Päivärinta påminner om att staten det senaste årtiondet har dragit sig tillbaka från finansieringen av utbildnings- och bildningstjänster på ett betydande sätt och att kommunerna har fått kompensera för detta finansieringsunderskott.

– Kommunerna har på ett ansvarsfullt sätt kompenserat för detta finansieringsunderskott. Under den kommande regeringsperioden måste dock basfinansieringen stärkas betydligt för att underskottet ska kunna fyllas igen, betonade Terhi Päivärinta.

Läs mer här.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *