Efter Kuopio säger expert: Säkerhetskunnandet på finländska skolor är värdelöst

Bild från säkerhetsvideo producerad av Helsingfors räddningsskola. Videon finns längre ner i artikeln.
Bild från säkerhetsvideo producerad av Helsingfors räddningsskola. Videon finns längre ner i artikeln. (Foto: Helsingfors räddningsskola)
2.10.2019

Matti Waitinen säger att säkerhetsplaner inte omsätts i praktiken och att det är kommunernas ansvar att se till att de gör det.

I tisdags vid middagstid föreläste Matti Waitinen, rektor vid Helsingfors räddningsskola, om vad varje skolpersonal måste veta om säkerheten i skolorna. I bänkraderna satt lärarstuderande vid Helsingfors universitets pedagogiska fakultet.

Samtidigt, i Kuopio, attackerade en ung studerande, nu identifierad som Joel Otto Aukusti Marin, personal och elever vid Savolax yrkesinstitut. I attacken dog en person, en kvinna, och nio skadades. Gärningsmannen är en av de skadade.

Planer omsätts inte i praktiken

Få personer i Finland vet mer om säkerhetsläget i finländska läroinrättningar än Matti Waitinen. Han har föreläst om säkerhetsfrågor för tusentals studerande, lärare och rektorer och disputerat om säkerhetskulturen i skolorna i Helsingfors.

Till Kommuntorget säger han att säkerhetsläget i de finländska läroinrättningarna är bedrövligt.

– Det har gått en lång tid sedan skolskjutningarna i Kauhajoki och Jokela. Strax efter dessa skrevs det viktiga rapporter och planer gjordes upp. Men de torkade ihop. På läroinrättningarna har förberedelserna och övningarna blivit på hälft.

Waitinen hänvisar till rapporteringen från Kuopio. Den ansvariga ledningen säger att institutet genomfört säkerhetsövningarna, men studerande säger att något sådant inte förekommit.

Waitinens slutsats är att det finns planer som inte omsatts i praktiken.

Utbildningsvideo: säkerhet i skolmiljön

Artikeln fortsätter efter videon


Lärarkårens säkerhetskunskap dålig

Det finns rekommendationer från Räddningsverkens nätverk om att läroinrättningar ska öva utrymningar och att söka skydd i byggnaden två gånger per år. Det här med tanke på hot som riktas mot skolan, och på farosituationer som kan uppstå i omgivningen.

Det här är trots allt bara rekommendationer, och Waitinen kan inte säga om räddningsverken följer upp hur rekommendationerna följs. Klart är, att väldigt få räddningsverk undervisar och vägleder läroinrättningarna i säkerhetsfrågor.

– När jag på föreläsningen i tisdags tog upp säkerhetskunnandet för de studerande sa de att man i deras skolor aldrig övat. Det är oroande, för det handlar inte om stora övningar utan mera om att mentalt vara förberedd på att agera. Inget myndighet ser till att det görs. Det ligger på skolornas ansvar.

– Den finländska lärarkårens säkerhetskunskap är värdelös, eftersom i yrkesskolor och på högskolor och universitet så finns säkerhetsaspekten inte med i undervisningen, fortsätter Waitinen.

Ett par pågående projekt, som genomförs i samarbete med bland annat räddningsverken i Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland, Helsingfors och Norra Karelen ska försöka råda bot på det här. Resultaten så långt är lovande, säger Waitinen, men projekten har nyss kommit igång och det är svårt att få in säkerhetstänket i de autonoma högskolorna och universiteten.

Det är inom ramen för de projekten som Waitinen de senaste veckorna undervisat blivande lärare i hur de ska tänka på sin omgivning ur ett säkerhetsperspektiv, lärt ut försläckningsarbete, och visat hur skolelevers beredskap kan förbättras genom säkerhetsrundvandringar i den egna skolan.

Få har läst viktiga rapporter

Vilket är kommunernas ansvar i frågan?

– I många fall är det kommunerna som upprätthåller läroinrättningarna. De måste se till att skolorna följer säkerhetsplanerna. Jag vet att det finns en rädsla för att man skapar en oroskänsla i skolorna, men det handlar inte om att säga att en mördare är på väg till skolan utan om att veta hur man ska agera i olika situationer.

Finns det en risk för att man ser skolattacker som engångshändelser och inte lär sig av dem?

– Ja, trots att man ska dra lärdomar av alla händelser. Jag gissar att lag föreläst för 5 000 lärare och rektorer, men när jag frågat hur många som läst rapporterna om skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki så visar det att få gjort det. Under en procent har läst rapporterna, trots att det finns mycket att lära av dem.

Varje år samlas aktörer inom bildningsväsendet till ett säkerhetsforum för att diskutera just sådant som Waitinen tar upp. Forumet brukar locka drygt 100 deltagare, men dess utlåtande om säkerhetsfrågor faller för det mesta för döva öron, säger Waitinen.

Säkerhetsfrågan med i lärarutbildningen

Hur tycker du att diskussionen borde gå nu, efter Kuopio?

– Frågan är om vi lappar en läckande båt eller utvecklar något bättre. Efter Jokela och Kauhajoki fanns ett projekt där en polis, en brandman och en psykolog åkte runt till skolor för att diskutera säkerhetsfrågor. Men det projektet var dödsdömt för det finns så många skolor i Finland. Frågan om säkerhet är något som ska finnas i varje lärarutbildning och fortbildning, och i varje läroinrättning ska det pågå en allmän säkerhetsdiskussion.

Waitinen säger att när han besöker skolor för att föreläsa så händer det att han hänvisas till vaktmästaren.

– Jag får veta att vaktmästaren har ansvar för sådana frågor. Det är helt åt skogen att en stödfunktionsperson sköter säkerhetsfrågor, och så här ser det ut över hela fältet.

Kaotisk situation

Ungdomars psykiska mående måste också diskuteras, fortsätter Waitinen. Tidigare gärningsmän har haft snarlika profiler och inkluderat marginalisering, mobbning och en tillflykt till nätet – där de också fått inspiration och praktiska råd för hur attackerna ska genomföras.

– Ungdomars psykiska välmående har de senaste åren tagit ett stort kliv bakåt. Resurser har flyttat från specialundervisning och elever med psykiska och sociala problem har flyttats till stora klasser, med bara några få timmar med specialundervisning. Situationen är på många håll kaotisk, och jag förstår varför läraryrket inte lockar. Själv har jag två år kvar till pensionering och för det är jag glad.

Waitinen säger att det finns en risk att det som hände i Kuopio också händer igen. Polisen har enligt egen utsago lyckats förhindra skolattacker, men Waitinen befarar att allt inte kan förhindras.

– Säkerheten och säkerhetskulturen bärs i slutändan upp av en stark sammanhållning. Om personal och elever tas med i diskussionen om hur skolan hålls säker så stöder detta också elever med sociala och psykiska problem.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här