Svagt stöd för integration på svenska

16.9.2016

Alla invandrare har enligt lag rätt att välja svenska som integrationsspråk. Många kommuner anser att pengarna inte räcker till för att integrera på båda språken och nyanlända styrs därför till finskspråkig undervisning. Enligt Catharina von Schoultz informeras det inte tillräckligt om möjligheten till integration på svenska.

Speciellt i södra Finland har man ofta valt den finska vägen och Borgå är inget undantag. Av de 1700 elever med svenska som skolspråk har endast åtta invandrarbakgrund. Barn i läropliktsålder ska trots det ha möjlighet att gå i svensk grundskola och vuxna invandrare har rätt att delta i svensk integrationsutbildning. Catharina von Schoultz (SFP), som sitter i bildningsnämnden i Borgå, lämnade i februari in en motion om att införa förberedande undervisning för invandrarelever som vill gå i svensk skola.

– Eftersom Finland är ett tvåspråkigt land ska de som flyttar hit ha rätt att välja vilket språk de önskar bli integrerade på. Den här rätten förverkligas inte för tillfället eftersom förberedande undervisning inte finns att tillgå på svenska i Borgå.

Motionen behandlades förra veckan i stadsstyrelsen. Stadsdirektörens beredningsförslag ställer sig positivt till utvecklingen av integrationen på svenska och ordnande av förberedande undervisning på svenska i Borgå. Han tillägger dock att det inte i dagens ekonomiska läge är möjligt att ordna förberedande undervisning på svenska i samma utsträckning som på finska. Stadsstyrelsen återremitterade förslaget för vidare behandling.

– Jag är inte riktigt nöjd med svaret men jag är glad at motionen återremitterades. Jag vet att det finns efterfrågan och intresse men det informeras helt enkelt inte om möjligheterna. Det är egentligen lagstridigt, säger von Schoultz.

Von Schoultz är lärare i svenska för invandrare på Borgå Folkakademi där ett tjugotal vuxna elever integreras på svenska.

– De flesta som studerar här har fått höra om möjligheten via någon bekant. Jag tror inte att bristen på information beror på illvilja. Jag tror helt enkelt att många på finskt håll inte känner till vad det innebär att leva på svenska i Finland.

Enligt von Schoultz kan man inte se svenskan som ett hinder eller någonting som bara kostar. Svenskan kan vara en dörr vid sidan av finskan. Då barnen placeras i svensk skola blir de inte enspråkigt svenska, utan lär sig också finska. Det svenska språket är lättare för många att lära sig och ger mera möjligheter inom Norden, men också globalt.

– Jag tycker att många undervärderar och verkar tro att invandrarna inte klarar av att lära sig båda språken. Faktum är att många redan sedan tidigare talar flera språk, säger von Schoultz.

Även om alla barn i läropliktsålder ska ha rätt att gå i grundskola på svenska är kommunerna inte tvungna att ordna förberedande undervisning. Nyland och Egentliga Finland har valt att integrera enbart på finska medan man i Österbotten har lång erfarenhet av förberedande undervisning på svenska. Sydkustens landskapsförbund kartlade ifjol den förberedande undervisningen i sexton kommuner. Även om merparten ställde sig positiva till integration på svenska har det inte förverkligats.

Förberedande utbildning i Svenskfinland

Sydkustens landskapsförbund har tillsammans med Kommunförbundet sammanställt vilka kommuner som erbjuder, och vilka som inte erbjuder förberedande utbildning på svenska.  Uppgifterna hittas på webbportalen www.svenskskola.fi. En karta över läget i alla svenskspråkiga kommuner på fastlandet hittar du också här. (Uppgifterna uppdateras efter hand)

Catharina von Schoultz anser att integration kan ordnas på många olika sätt. Inte enbart i form av förberedande klasser. Tanken med förberedande klasser är att grupperna skall göra det möjligt för invandrarbarnen att få stöd av varandra, få grundläggande kunskaper i bland annat språket och integrera sig i den vanliga undervisningen innan de börjar grundskolan. Ett möjligt problem är att grupperna kan bli isolerade.

Von Schoultz vill därför att staden utreder vilket system som kunde vara bäst. Om barnen placeras direkt i en klass i grundskolan finns det risk för att det blir svårt med språket och stödet från andra barn med invandrarbakgrund kan utebli. Utifrån egen erfarenhet tror hon ändå att det inte är ett problem för de flesta.

– Jag har personligen två gånger i mitt liv kommit in i en ny skola som elev utan att känna någon och utan att kunna språket och ändå integrerats bra i klassen. Jag förespråkar inte förberedande undervisning i skild grupp som den enda rätta formen. Det är förstås mycket personligt och därför måste det finnas olika lösningar. Det viktiga är att invandrare informeras om möjligheten att integreras på svenska och att våra svenska skolor kan erbjuda det på bästa möjliga sätt. Det här är viktigt för Borgå som en tvåspråkig stad, säger von Schoultz.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här