Haglund: Alla kommuner bör tvingas ta emot flyktingar
– Staten bör se till att flyktingarna fördelas mer jämlikt över hela landet. Det säger Carl Haglund som anser att alla kommuner måste ta emot fler flyktingar enligt sin ekonomi och storlek.
Det finns stora variationer i hur kommunerna idag uppfyller sitt ansvar när det gäller att ta emot flyktingar. Endast omkring en fjärdedel av Finlands kommuner tar i dagsläge emot flyktingar.
Riksdagsledamot och partiordförande Carl Haglund (SFP) ifrågasätter att man talar om flyktingar som en börda.
– Den så kallade bördan som kommunerna måste bära efter att ha tagit emot flyktingar är ett kortsiktigt tillstånd.
Som exempel nämner Haglund Närpes – en av de kommuner med lägst arbetslöshet i hela landet. Samtidigt hör Närpes också till de som tagit emot flyktingar och satsat på arbetskraftsinandring.
–De har lyckats sysselsätta flyktingarna och har förutom att de visat solidaritet också gjort flyktingfrågan till en ekonomisk möjlighet. Jag ser ingen orsak till att inte andra kommuner skulle klara av det, säger Haglund.
Staten borde enligt Haglund absolut ta emot fler asylsökande och flyktingar och allokera dem enligt kommunernas storlek och ekonomiska situation. Enligt Haglund finns det enbart politiska hinder.
– Det är bara att stifta en sådan lag som möjliggör det. I slutändan är det endast fråga om politisk vilja. Många kommuner skulle må kulturellt bra av att ta emot flyktingar. Vi behöver flyktingarna också med tanke på demografin. Många kommuner lider av en enorm avfolkning och skulle må bra av ett tillskott av yngre invånare, säger Haglund.
Enligt det nuvarande systemet har kommunerna rätt att välja vilket land flyktingarna de tar emot kommer från. Haglund ser detta som problematiskt.
– Det finns många absurda element i det nuvarande systemet.
Närpes stad har formellt inte tagit emot flyktingar mellan 2002 och 2013 men andelen med annat modersmål har ändå fortsatt stiga. Det beror på kraftig arbetskraftsinvandring då man rekryterat släktingar till de flyktingar som kommit till Närpes.
Närpes var bland de första landsortskommunerna som tog emot flyktingar 1988 och har även därefter bland annat tagit emot flyktingar från före detta Jugoslavien och Sudan.
”Åland och Österbotten positiva exempel”
Haglund säger att Finlands ekonomiska problem delvis hör ihop med att vi fastnat i en ond spiral av negativitet, vilket syns i att folk inte vågar ta initiativ och inte har en framtidstro. Han lyfter ändå fram ett par svenskspråkiga områden som undantag, nämligen Åland och Österbotten.
– Här ser man en blomstrande företagsamhet med låga arbetslöshetssiffror och en rätt positiv ekonomisk utveckling. Om det i genomsnitt gick lika bra ekonomiskt som i det svenskspråkiga Österbotten skulle vi inte ha några ekonomiska problem att tala om i det här landet.
Haglund menar att det delvis handlar om en inställningsfråga.
– Det finns en väldigt stark entreprenörsanda i Österbotten. Man vågar ta risker och är mer internationellt inriktad än på många andra håll i landet och ser att världen är större än Finland. De dynamiska ekonomierna i världen bygger på invandring och ekonomisk tillväxt.
Den monokultur som en del i riksdagen förespråkar och som nyligen aktualiserats ser Haglund som totalt främmande.
– Framför allt är det osolidariskt att inte ta emot flyktingar men också nationalekonomiskt helt galet. Vi ska inte se flyktingarna och invandrarna som en börda utan som en möjlighet. Det är ofta frågan om utbildade människor som är redo att jobba hårt för att få en bättre framtid.
Läs en längre intervju med Carl Haglund i följande nummer av Finlands kommuntidning Fikt.
Närpes är känd som en tomatodlingskommun. Dvs. där finns en hel del arbete där varken egentlig utbildning eller språkkunskaper behövs. Situationen är helt olika den i de flesta andra kommuner. Just nu är Kina världens mest dynamiska ekonomi, ett land där egentligen ingen invandring sker. I den mån den sker, handlar det om högt utbildade människor, dvs. invandring av en karaktär som INGEN motsätter sig. Solidariskt med vem är det att ta emot ”flyktingar”? I detta nu handlar det ju om unga män, ute efter en bättre framtid, som haft råd att betala människosmugglare tusentals euro. Inget fel i det, men speciellt solidariskt med de utblottade som inte har dessa pengar är det inte. I utredning efter utredning hamnar Finland bland de främsta då man jämför livskvalitet, etc. Varför skulle Finlands kultur må bra av kulturella intryck från länder (Afghanistan, Irak, Somalia, etc.) som hamnar längst ner i dessa utredningar?
Om det är så uppenbart att mottagandet av ”flyktingar” är till en fördel för en kommun (och på kort sikt är det, i och med att staten betalar för kalaset), så månne nu inte kommuner i så fall skulle slåss med näbbar och klor att ta emot dem? I ansra sammanhang har Haglund varmt talat för subsidiaritetsprincipen; varför inte i detta fall? För att Haglund vet bättre än en kommun vad som är bra för den? Ibland handlar det om utbildade människor, men ofta handlar det om outbildade och utan språkkunskaper varande människor.
Ett fantastiskt initiativ! Ingen kommun ska kunna undgå ansvar i en sådan här viktig fråga!