Peter Ehrström: Städernas kamp om inflyttare handlar om generation Greta

En stad vinner på att vara öppen för en dynamisk diskussion om vilka geniala lösningar man kan hitta för invånarna, säger Peter Ehrström. Han efterlyser både mera miljösmarthet och social hållbarhet i städernas planering om de vill lyckas med  att attrahera de främsta av generation Greta.
En stad vinner på att vara öppen för en dynamisk diskussion om vilka geniala lösningar man kan hitta för invånarna, säger Peter Ehrström. Han efterlyser både mera miljösmarthet och social hållbarhet i städernas planering om de vill lyckas med att attrahera de främsta av generation Greta. (Catrin Sandvik)
18.10.2022

Landsbygden lockar flera än på länge men urbaniseringen är ett faktum. Storstäderna erbjuder jobb, utvecklingsmöjligheter och utbud för fritiden. 

Text och foto: Catrin Sandvik 

Räcker det? Städerna konkurrerar globalt och måste tänka hållbart och smart för att locka nästa generation inflyttare. 

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget Magasinet.

Inför en arbetsresa i somras kände sig Peter Ehrström irriterad. I flera år har han påtalat, ifrågasatt och kritiserat faktumet att det saknas fungerande kollektivtrafik som kan ta resenärer mellan flygfältet och centrum. 

–Talar man om urbanisering och vill locka inflyttare är transporterna en av de första sakerna att ta itu med. I Vasa kostar taxi mellan centrum och flygfältet ungefär 35 euro medan man i höst kan åka sträckan Stockholm – Hamburg med direkttåg för 25 euro. Det är klart att sådant inverkar på en stads attraktivitet, var finns den politiska viljan? Det handlar om helhetstänk, hållbarhet och image, säger Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi. 

Ett av hans främsta intresseområden är hur man kan utveckla städer för att de ska vara långsiktigt attraktiva och hållbara. I dag är städernas kamp om nya invånare global. Den handlar om nästa generation på arbetsmarknaden, generation Greta, som är van att ifrågasätta, kritisera och som framför allt håller klimat- och hållbarhetsfrågor högt. 

Nyligen utfördes fyra utvecklingspromenader baserade på en metod Peter Ehrström varit med och utvecklat i ett område som ska bli Leonhardsvorstadt nära det enormt påkostade tågstationsprojektet i Stuttgart i Tyskland. Genom utvecklingspromenader med olika målgrupper får man kunskap om bland annat hur olika lokala befolknings- och åldersgrupper ser på områdets framtid, utmaningar och möjligheter.

– Alla stadsplanerare borde fokusera på att skapa långsiktigt hållbara, resilienta och klimatsmarta städer. De upplevs som mest attraktiva. Unga, medvetna och välutbildade kvinnor är här i nyckelställning. Det är de som sticker först från icke-attraktiva, icke-hållbara och stagnerande städer och orter, efter dem följer män som lätt kan placera sig på arbetsmarknaden. Just nu gör generation Greta sina livs viktigaste val: var de ska studera, arbeta och tillbringa sina mest kreativa år. Dit de väljer att flytta blir framtidens hotspots. För att bli det krävs att värdegrunderna är rätt: klimatsmarthet, levnadsmiljö, trivsel och utvecklingsmöjligheter. 

En stad som lyckats bra är Ehrströms favoritstad Hamburg, en snabbt växande storstad med 1,8 miljoner invånare men som samtidigt är påfallande grön och hanterbar. 

– Överlag är hållbarhetstänket och konsumenternas position stark i Tyskland. Till exempel arbetar man för att stärka det allmänna intresset för kollektiv- och tågtrafik och förbereda för den kommande omställningen efter privatbilismens sekel. Sommarens försök med en månadsbiljett för 9 euro som täcker regiontåg och all kollektivtrafik i de tyska städerna är ett otroligt spännande experiment. Lyckad urbanisering handlar om helhet, om hur allt hänger ihop.

Småstädernas chans är nu

Ehrström menar att vi just nu lever vi i ett brytningsskede, ett paradigmskifte, med den fjärde industriella revolutionen. I praktiken innebär det digitalisering och en omsvängning till allt större medvetenhet om värdet av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 

– Städer behöver en långsiktig och strategiskt bred helhetsbild av vad man är och vill vara som stad: socialt, ekologiskt och visionärt. Urbaniseringen kommer att fortsätta och i framtiden handlar den om att locka med en bra miljö på flera plan. Storstäderna ett naturligt försprång med bredare utbud av jobb, utvecklingsmöjligheter och kultur, men mindre orter har allt att vinna på att satsa strategiskt nu. 

Pandemin har bäddat ett gyllene läge för pendlingsorter att locka nya invånare.

– De är nu småstäderna och byarna har sin chans. Till exempel ger ökat distansarbete också möjlighet till större pendlingsradie, men alla orter har förstås olika utgångsläge. Vissa orter som hittills riskerat nedgång kan komma att vända utvecklingen om de nu förmår locka ny inflyttning.

Peter Ehrström

Forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi. Docent i regionalvetenskap med inriktning urban politik. 

Forskar i frågor kring (social) hållbarhet och de utmaningar och följder omvandlingen i städer och stadsnära landsbygd medför. 

Speciellt intresserad av förhållandet mellan platser, samhällsutveckling och populärkultur och av vad som händer när städer och platser transformeras och varför. 

Bland annat utvecklat metoder för att stärka deliberativ och deltagande demokrati, främst kopplat till stadsplanering och -utveckling.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

I nya magasinet! Läste du redan detta?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här