Urbaniseringen är ett koncentrerande fenomen, men också ett som sliter.

Vi vet att främst Helsingfors-, Åbo- och Tammerforsregionen växer. Snart kan de vara de enda regioner som växer.

Det finns de som drabbas av den här trenden. Mindre kommuner som ligger utanför pendelavstånd till större städer tappar invånare.

Häri finns slitningen. De stora städerna i Finland vill att nästa regeringsprogram erkänner deras särställning, den som skapas av urbaniseringen, och får också politiskt stöd för detta, bland annat av De gröna och SFP.

Samtidigt är det få beslutsfattare som offentligt ifrågasätter tanken om att hela Finland ska hållas levande. Centern vill att också kommuner med en utmanande demografi – det vill säga med en låg nativitet och en åldrande befolkning – ska kunna garantera grundskoleundervisning och social- och hälsovård. Det här vill partiet återspeglas i statsandelarna. Även Vänsterförbundet vill att glesbygd och skärgård ska vara faktorer som höjer statsandelarna.

Man ska inte sticka under stol med att detta är en svårlöst konflikt. Urbaniseringen är en framåtrörelse, de stora städerna är lokomotiv i sina respektive regioner och även om man kan argumentera att storstädernas framgång också kan nå de mindre kommunerna – en sorts nedsippringsteori – så framstår kommunerna som väldigt statiska i jämförelse med de dynamiska städerna.

Men det finns en åtgärd som i de bästa av världar är tre flugor i en smäll. Den åtgärden stavas trafikinfrastruktur, och det här är de tre flugorna.

Det går inte att bortse från urbaniseringen och den kan inte motarbetas. Den måste stödjas, annars blir dess potential en försummad chans eller något ännu värre. Om inflyttningen inte backas upp av tillräcklig kollektivtrafik och vägförbindelser blir situationen i dessa tillväxtcentra ohållbar.

Men ett fungerande vägnät och en effektiv kollektivtrafik bär inte bara bort från kommunerna utan också tillbaka. Möjligheten att bosätta sig utanför det självklara pendelområdet blir större om förbindelserna är pålitliga. Endast på så sätt kan storstädernas framgång sippra ner till de mindre kommunerna.

Den tredje flugan är klimatförändringen. Finlands trafiksatsningar måste möta de mål som en stor del av världen kommit överens om att är nödvändiga för att klimatförändringen ska kunna bromsas. En fungerande kollektivtrafik som är en obruten kedja mellan lokaltrafik och fjärrtrafik stödjer inte bara de mindre kommuner utan också klimatet.

Allt tyder på att partierna är väl medvetna om detta när de hamrar fram ett regeringsprogram i Ständerhuset. Nu gäller det bara att omsätta medvetenheten i politiska beslut.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *