EU-året mer än bara Grexit
Vad som än händer med Grekland så är det bara en liten del av det som sker inom EU. Det finns många andra ärenden som har större betydelse just nu ur kommunal synvinkel.
När man läser de senaste EU-nyheterna i Finland får man fel bild av vad som egentligen är på gång i Bryssel. Nyheterna i medierna betonar allt för mycket Greklands situation och på så sätt glömmer man bort alla andra EU-initiativ som hela tiden bereds i de olika sektorerna. Vad som än händer med Grekland, så är det bara en liten del av helheten. Det finns många fler ärenden som är viktigare.
Skillnaden är stor om man jämför de finländska medierna med exempelvis tidningarna Europolitics eller European Voice, som är bland de bästa EU-medierna. När det kommer till EU ser man ofta i Finland rubriker som ”Hela Europa måste betala för Grekland” eller ”Grexit – vad händer om Grekland lämnar euron?” Visst innehåller de ovan nämnda europeiska tidningarna en del nyheter om Grekland, men på deras webbplatser finns också artiklar om ämnen som klimat, energiunionen, frihandelsavtalet med USA eller upphovsrätt.
Enbart ur en kommunal synvinkel finns det under 2015 flera initiativ som är viktigare än hela diskussionen om ”Grexit”.
Just nu är det mest aktuella ärendet att analysera hur kommunerna och företagen i kommunerna kan utnyttja kommissionens investeringsplan på 315 miljarder euro. Kommissionen har skapat en fond för investeringar, men det är ännu oklart vilken typ av projekt som kan få finansiering. Som exempel kan man nämna ny väg- eller bredbandsinfrastruktur, energinätverk eller innovationer. I Finland är det viktigt att skapa en ordentlig diskussion om investeringsplanen, för att senare kunna ta del av den och få nya finansieringsmöjligheter.
Ökade utgifter, men inte bättre dataskydd
Förhandlingarna om EU:s dataskyddsreform pågår som bäst i rådet. Kommissionens förslag till dataskyddsförordningen skulle orsaka förändringar i hur personuppgifter samlas in, lagras och hanteras i kommunerna.
Syftet är att skapa en lagstiftning som effektivt svarar på de utmaningar som dagens digitala ekonomi ställer. Men man glömmer att samma regler som passar för Facebook och Google inte kan tillämpas i kommunerna. Förslaget skulle innebära årliga utgifter på 100–200 miljoner euro för kommunerna, bland annat på grund av ökade personalkostnader och nya dataskyddslösningar. I praktiken skulle förslaget dock inte förbättra kommunernas dataskyddsnivå.
Under 2015 väntar vi oss stora framsteg i revideringen av arbetstidsdirektivet, som har en inverkan på exempelvis arbets- och vilotider. Begreppen ”on-call time” och ”inactive part on-call time” är speciellt viktiga för arbetstagarna inom social- och hälsovården och exempelvis brandmän.
Redan under våren har kommissionen publicerat ett samråd, för att få in synpunkter från allmänheten om eventuella ändringar av direktivet. Ekonomiskt är frågan mycket stor för kommunerna med tanke på att hälften av budgeten går till social- och hälsovården och personalutgifterna är den största kostnaden.
De ovan nämnda ärendena utgör bara en liten inblick i sådant som är på gång inom EU och berör kommunerna. Annat aktuellt är bland annat revideringen av avfallslagstiftningen, frihandelsavtalet TTIP och diverse frågor som berör den inre marknaden.
Problemet med hur EU lyfts upp i media beror inte enbart på hur journalisterna prioriterar utan har även att göra med oss läsare. Vi borde kräva ordentliga analyser av EU-ärenden som påverkar oss och inte bara nöja oss med enkla, skandalaktiga nyheter.
Om man på svenska vill få en bredare uppfattning om vilka EU-ärenden som är viktiga för kommunerna skulle jag rekommendera att ta en titt på publikationen På gång inom EU, som finns på Sveriges kommuner och landstings (SKL) webbplats.
