Ett samhällsfördrag trots allt?

Förhandlingarna om ett samhällsfördrag återupptas. Det tidigare försöket
att få till stånd ett samhällsfördrag strandade i december. Kommunsektorn
applåderar de återupptagna förhandlingarna.

Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen på Kommunarbetsgivarna KT välkomnar den nya vändningen.
– KT är positivt till fortsatta förhandlingar. Vi har hela tiden försökt hålla möjligheten till
ett avtal vid liv, bland annat genom att betona att ingen part ännu definitivt stängt dörren.

Trots optimismen är Jalonen beredd på svåra förhandlingar.
– Svårighetsgraden har ökat eftersom man nu kopplar ihop samhällsfördraget med den lokala avtalsrätten och andra komplexa arbetsmarknadsfrågor, säger Jalonen.

Ett brett samhällsfördrag skulle ersätta det lagpaket som regeringen enligt tidtabellen ska
avge till riksdagen i februari. Lagpaketet innehåller åtgärder som ska minska arbetskraftkostnaderna med upp till fem procent. Går lagpaketet igenom blir trettondagen och Kristi himmelfärdsdag lediga dagar utan lön, de längsta semestrarna förkortas och semesterpenningen minskar. Lagpaketet skulle också göra den första sjukdagen oavlönad.

För fackcentralen FFC är ett av målen vid de fortsatta förhandlingarna att stoppa regeringens lagpaket.
– Det centrala är att få regeringen att ersätta tvångslagarna med andra åtgärder. Därtill vill
FFC nå en överenskommelse om huvuddragen i reformen av de lokala avtalen och förhindra de föreslagna försämringarna i arbetsavtalslagen för visstidsanställda, säger ordförande Lauri  Lyly.

Enligt Lyly är det viktigt att inleda förhandlingarna på nytt för att kunna åstadkomma mer
jobb och investeringar samt att förbättra de ekonomiska utsikterna i Finland. I första hand eftersträvar FFC en arbetsmarknadsuppgörelse där man samtidigt avtalar om lönerna.

Det FFC-anslutna transportfacket AKT meddelade i ett tidigt skedet att det inte deltar i förhandlingarna.

Kommunalt samhällsfördrag ett alternativ
Markku Jalonen har tidigare flaggat för ett eget kommunalt samhällsfördrag. Den tanken är fortfarande aktuell, men som en plan B i fall de centrala förhandlingarna också den här gången blir resultatlösa.

– I första hand eftersträvar KT en helhetslösning, men lyckas inte det så är ett kommunalt
samhällsfördrag ett alternativ som bör utredas, säger Jalonen.

Jarl Boström, kommundirektör i Ingå hoppas att förhandlingarna kommer i gång så fort
som möjligt.
– Jag tror att alla inser att det Finland behöver är ett brett samhällsfördrag. Men för att få
till stånd ett sådant krävs det att parterna ser till det allmänna bästa och att alla kommer emot i förhandlingarna.

Boström hoppas på ett heltäckande samhällsfördrag. Lyckas inte det bör kommunsektorn
försöka få till stånd ett eget kommunalt samhällsfördrag, säger han.
– Ett kommunalt samhällsfördrag skulle göra samma nytta som ett stort. Det skulle lugna ner fältet och ge kommunerna arbetsro. Tuffa tider väntar i kommunerna, säger Boström.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula i Borgå säger att ett samhällsfördrag skulle ha stor betydelse för samhället.
– Ett samhällsfördrag är den största och viktigaste frågan på den politiska agendan just nu,
poängterar han.

Ujula ser ett samhällsfördrag som en garanti för arbetsfreden. En orolig arbetsmarknad med strejker är ett riktigt dåligt scenario för kommunsektorn.
– Arbetsfreden har stor betydelse för den operativa verksamheten i en kommun, säger han.

Hittar inget bra för kommuner i tvångslagarna

Kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm anser att regeringens lagpaket är orättvist. Det
slår hårt mot yrkesgrupper på den kommunala sektorn och mot kvinnor. 85 procent av de anställda i kommunerna är kvinnor. Ahlberg efterlyser mera rättvisa.
– Hur jag är läser tvångslagarna hittar jag ingenting i dem som skulle vara bra för kommunsektorn.

När målet är att förbättra den offentliga sektorns ekonomi räcker det inte med
att gynna enbart staten. Kommunsektorn är en stor del av den offentliga ekonomin, påpekar han. Ahlberg är nöjd med att förhandlingarna om ett samhällsfördrag återupptas.

– Det är alltid bättre med ett förhandlingsresultat än med tvång.
Jukka-Pekka Ujula säger att det är viktigt att man i förhandlingarna skapar förutsättningar
för ett fungerande näringsliv.
– Utan ett blomstrande näringsliv, kan inte heller kommunerna vara vinnare. Hur skulle vi
ha råd att utveckla den kommunala servicen om näringslivet inte fungerar? Det är viktigt att vi förstår helhetsbilden, påpekar Ujula och efterlyser rättvisa i nedskärningarna.

– Skär man i semestern, måste det göras på ett sätt så alla förstår varför. Det är lättare att ge bort en förmån om man förstår varför.

KT har krävt att de privata och offentliga arbetsgivarna behandlas jämlikt. Kravet gäller
främst de planerade sänkningarna av sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifterna.

Markku Jalonen säger att Kommunarbetsgivarna har samma målsättning nu som när förhandlingarna om ett samhällsfördrag startade.
– Vi stöder en lösning som tryggar Finlands konkurrenskraft och sysselsättning och stärker
den kommunala ekonomin. Arbetskraftskostnaderna har en stor betydelse i synnerhet på kommunsektorn.