Det brann i taket och invånarna fick lov att snabbt ta sig ut. Någon fick med sig bilnycklar, plånbok och telefon, andra ingenting.

Man hann ut i tid, helskinnade, även om hemmen är otillgängliga ett bra tag. När man fått tak över huvudet och hunnit andas ut kunde man börja sakna allt det där man inte fick med sig.

Vid en vanlig resa med övernattning har du med dig det som känns mest oumbärligt i en väska. Efter en brand kan man få börja med att köpa tandborste men också hårborste och nagelklippare och annat man inte köper så ofta. De tillfällen där man faktiskt börjar (om) från början igen är väldigt få.

På principiellt plan är det en intressant tanke, inte minst i dessa överflödstider: Vilka saker skulle du välja att ersätta, om du plötsligt blev av med allt? Den bokstavliga, materiella, aspekten av frågan kommer ofta först: Vilka av de ting jag omger mig med är mig så oumbärliga att jag skulle ersätta dem om jag blev av med dem? Frågan är dock inte mindre viktigt i bildlig mening.

Ett slags administrativt svedjebruk.

Enligt effektivitetskonsulter kan effektiviteten öka och stressen och arbetstiden minska om man rensar ut arbetsuppgifter som inte behöver göras. Sådant som blivit föråldrat, förlegat och tappat sin funktion, men som upprätthålls för att ingen uttryckligen sagt att det inte längre skall göras.

Terminsstarter och nya arbetsförhållanden ses ofta som en möjlighet att börja från början. Att rensa ut och begrava halvfärdiga projekt, släppa taget om idéer som aldrig tog fart och slänga högar av halvläst material ses av många som befriande. Så får man rensat i kalendern och i listor över saker som skall göras, tills de fylls igen. Ett slags administrativt svedjebruk.

Hur ofta terminsstarten faktiskt beledsagas av tanken på vad man egentligen vill ha med sig, av sina egna arbetsprocesser och system, skall kanske vara osagt.

Det är känsligt att påstå att kommunerna upprätthåller föråldrade funktioner.

Frågan kunde också gälla kommunerna. Vilka av kommunernas uppgifter, system och rutiner skulle vi återskapa, om vi skulle börja från början? Och omvänt, vilka funktioner och upprätthåller vi, bara för att vi saknar möjligheten att rensa ut dem?

Det är känsligt att påstå att kommunerna upprätthåller föråldrade funktioner. De flesta av uppgifterna har kommunerna inte valt själva och kan inte välja bort. Som tankelek kan det ändå vara hälsosamt – i tanken kan man byta ut sin egen kommun mot någon annan.

Det pysselarbete som uppstår fyller inte samma oumbärliga funktion.

På min personliga lista finns en del av metastyrningen. Tillsynsplaner, planeringsprogram, välfärdsplaner, strategier och andra dokument, som går in i varandra och där det väsentliga redan finns sagt i kommunallagen och annan lagstiftning.

Det tankearbete som görs när dessa utarbetas kan förvisso vara till fördel – för dem som utarbetar dem. Det pysselarbete som uppstår när dessa planer skall distribueras hit och dit – för att registreras här och där, beaktas och koordineras – fyller inte samma oumbärliga funktion.

I informationsledningens tidevarv funderar vi inte tillräckligt ofta på storleken på priset för inhämtandet av all information.